Äntligen kom de!

Som vi väntat och som vi fått skjuta upp detta besök på grund av alla löp!
 
Här står Molly och tittar längtansfullt ner mot vägen.
Molly: Matte, sa Du inte att de skulle komma i en silverfärgad volvo? Jag har sett tre
sådana passera nu............ De har nog åkt vilse!
 
Ja, lite vilsna var de, men så äntligen kom de fram; 
Vilka vi väntade på? Ponksen förstås!
Mumgas och Byron; Hallå brudarna! Nu är vi här!
Hela gänget samlat;
 
Och så var Hanna naturligtvis kaffesugen efter den långa resan........
Vadå, fikar ni? Ska inte vi få något också?
 
Ni får vänta tills vi kommer hem!

Mumgas; Skönt att vila efter den långa resan..........
 
Byron; Här finns ju gosedjur också!
 
Kajsa; men skulle det inte bli käk? Vad gör Du matte?
 
 
Lagar Du något gott?
 
Vi får väl se vad det blir!
.........och grönögda är vi allihopa...!
 
Byron; Ja, så blir man bortbjuden och får äta i en sådan här jobbig skål!
..........och så var Byron och Mumgas färdiga med maten............samtidigt!
Och så vilar vi på maten;
 
...och så skönt vi har det!
 
Peggy; Nu känner han sig hemma, lite väl brer han väl ut sig,
men jag bryr mig inte!
 
Kajsa; Hanna, ska inte Du och jag kramas lite, det var ju så längesedan......
 
 
Men se, då var det någon som blev lite avis;
Byron; Min matte!
 
........Och så ut i skogen igen. Vi hade verkligen tur med vädret. Det var nog första
novemberdagen 2014 med sol!
 
 Matte; vänta töserna, så jag får ta ett kort på våra gäster!
 
Hela tjocka släkten går Eldmörjan runt!
 
 
 Inte lätt att samla ihop gänget alltid.........
 
Matte; Sådär! Blir det bra så, Hanna? Men vart tog Kajsa vägen?
Och så var det dags för mat igen.........
 
Hanna; Ja, här får man ju baka själv om man ska ha något till fikat.....
Byron; Vad gör Du för något gott, matte?
 
Mumgas; Ska vi hjälpa till?
 
........och så vilar vi igen;
Vem?
Molly!
 
På behörigt avstånd.........
.........lite soligt var det här i Vänersborg, kepsen på!
 
Ja, vi hade ett par underbara dagar och vi är så glada att det äntligen blev av. Det
blev så tyst och tomt när ni hade rest, ponksen! Och så måste vi tacka
för alla fina presenter, ätbara som skojsamma! Några dagar efter att ni
rest hittade Peggy den rosa kassen;
 
.........ett passande avslut på detta blogginlägg. Och så ser vi fram mot nyår i
den stora metropolen Vingåker! Gissa om vi ska jaga katter, harar och vildsvin!
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer
Postat av: Hanna

Hej mina kära vänner och tusen tack för en härlig vistelse i soliga Vänersborg! Vad trevligt vi har haft och vad gott vi har ätit och druckit. Men jag undrar vilken uppfattning du har av konceptet. mig och mat; att laga en gryta som är beräknad till 10-12 personer när det är jag och ponksen som kommer... God var den men det syntes ju knappt att vi hade ätit av den! När jag nu är inne på mat så kan jag hälsa att Byron är orolig att en sådan där "äta långsamt skål" ska hamna i vårt hem. Vi får se säger hur det blir med den saken. Vi har trivts så bra och känt oss så välkomna, något som Mumgas vräkiga sovstil understryker, och vi ser fram emot ett lugnt nyår tillsammans med er. Kramar från Hanna, Byron & Mumgas.

2014-11-29 @ 19:51:38
Postat av: Marianne

Vilken härlig familj och det syns verkligen att ni haft det trevligt tillsammans. Till Hanna: Jag förstår precis vad du menar, i det här sammanhanget passar väl begrepp som "Doggybag".
Kramar till er alla från Marianne

2014-11-30 @ 20:31:22
Postat av: Molly, Kajsa och Peggy

Våra två prenumeranter borde nog få träffa varandra. De skulle säkert ha mycket att prata om......mattes små egenheter t.ex.

2014-12-01 @ 21:54:37
Postat av: Hanna

Huvudet på spiken Marianne! Om nu inte Lenah har trattat i sig all gryta (sist vi pratades vid hade hon ätit av den fem dagar i rad! Är skörbjugg att vänta?) så kunde den ju ha sparats till nyår! Väntar med spänning på hur mycket mat som kommer att lagas då. Då jag själv inte är så huslig och inte gärna tillbringar timmar i köket så kommer mina matlagardagar att bli okomplicerade och beräknas för två pers! Förhoppningsvis blir det gott ändå:) Med lite bubbel i kroppen slinker nog det mesta ner, det räknar jag kallt med! Kram till bloggare, bloggläsare och alla fyrbenta vänner från Hanna.

2014-12-01 @ 22:53:59

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0