26-28 maj Norgebesök och födelsedag
Så kom han då äntligen tillbaka vår lille Scooby. Skulle han minnas något av
det barndomshem som han lämnade vid 10 veckors ålder? Tveksamt...
Det rådde dock ingen tvekan om anknytningen till matte. Så fort
Aga gick iväg, undrade han vart.......
Scooby; Hjälp matte, Du lämnar mig väl inte här ensam med alla
tjejerna?
Lite besviken kände sig naturligtvis matte, men det är ju så det ska
vara. Och mamma Molly tyckte nog att när pojkarna väl lämnat
hemmet, ska de sköta sig ordentligt när de kommer tillbaka.
Så kom grabbarna från Älvabo för att ställa upp på en släktbild.
Mamma Molly, Pappa Pigge, bröderna Scooby och Latte och syster
Peggy.
Lite godis om ni ställer er fint!
Och så vi som inte är släkt:
Gustav kom så lägligt och tog hand om Mandel och Kajsa.
Mandel; Jag tycker nog att jag borde fått vara med på släktfotot,
jag är ju i alla fall kusin med Molly!
Kajsa: Än jag då, har vi verkligen inga gemensamma linjer?
Efter fotograferingen åkte vi ut till dagiset för att springa i hagen. Nu var
det så varmt att vi inte kom igång riktigt. Dagispersonalen gjorde ett
tappert försök genom att släppa ut Cailin, som vanligtvis springer som en
riktig vinthund..........
Scooby; Oj, en svart hund! Bäst att visa lite av vad jag kan!
Skutt och hopp!
Scooby och Peggy; Nog är det värmerekord idag?
Vilken tjusig gutt! Man kan inte se sig mätt på honom........ en bild
till:
Vilken kennel har fött upp honom?
Scooby; Vad gräver Du efter mamma Molly?
Molly; Det brukar finnas lite maskar här som man kan rulla sig i!
Ska vi orka leka?
Scooby; Jodå, det orkar vi allt. Kom an syrran!
Jämfota hopp:
Men tänk vad en helg går fort när man har roligt. Så skulle Scooby
snart åka hem till Norge och vi tvingade skiljas från honom igen. Och
tro det, eller ej; även om Molly mest "skällde" på sin grabb, låg hon
i hallen och gnällde efter att han rest.
Mamma Pompecas' Love My Culture med sonen Sweetmollies' Count
Basie!
Så här såg Aga och Scooby ut förra gången vi skildes från varandra.
Och nog var det nära att matte tog till lipen även denna gång.
Och så här stor har Scooby blivit. En liten fin pojke har blivit en stor
och tjusig man. Vi saknar dig så och hoppas att Du snart kommer igen!
Och tack kära Aga för all den kärlek Du ger Scooby! Ingen valp kunde
fått det bättre!
Och så kom man hem till Norge igen. Släkten i all ära, men kompisen
Max är nog bra mycket lugnare.
Scooby; Borta bra, men hemma bäst!
Så var det dags att kalasa igen. 28 maj 2008 kom den här lilla damen till
världen:
Springeldens Sixth Sense, vår älskade lilla Kajsa!
Frukost på sängen ska man väl ha på sin födelsedag....
Kajsa; Mums, tjurmuskel..................
.....vi fick också!
Så fortsatte dagen med en liten bakelse. Det är fantastiskt vad
tjejerna på Fidos kan ordna till!
Kajsa; Hörde att brorsan fått glass, men det här var nog lika gott.
Att det är så mums att fylla fyra!
Och så några paket naturligtvis!
Kajsa; Titta vad jag fått!
Peggy; Och jag då!
Ja, den höll ju inte länge, undrar var pipen tagit vägen.....?
Det är bra roligt med sådana här kollektiva födelsedagar. Och tänk vad
matte kan hitta på! Hon drar sig då inte för att lägga ut pengar på
oss........ men så är vi ju ovärderliga också!
det barndomshem som han lämnade vid 10 veckors ålder? Tveksamt...
Det rådde dock ingen tvekan om anknytningen till matte. Så fort
Aga gick iväg, undrade han vart.......
Scooby; Hjälp matte, Du lämnar mig väl inte här ensam med alla
tjejerna?
Lite besviken kände sig naturligtvis matte, men det är ju så det ska
vara. Och mamma Molly tyckte nog att när pojkarna väl lämnat
hemmet, ska de sköta sig ordentligt när de kommer tillbaka.
Så kom grabbarna från Älvabo för att ställa upp på en släktbild.
Mamma Molly, Pappa Pigge, bröderna Scooby och Latte och syster
Peggy.
Lite godis om ni ställer er fint!
Och så vi som inte är släkt:
Gustav kom så lägligt och tog hand om Mandel och Kajsa.
Mandel; Jag tycker nog att jag borde fått vara med på släktfotot,
jag är ju i alla fall kusin med Molly!
Kajsa: Än jag då, har vi verkligen inga gemensamma linjer?
Efter fotograferingen åkte vi ut till dagiset för att springa i hagen. Nu var
det så varmt att vi inte kom igång riktigt. Dagispersonalen gjorde ett
tappert försök genom att släppa ut Cailin, som vanligtvis springer som en
riktig vinthund..........
Scooby; Oj, en svart hund! Bäst att visa lite av vad jag kan!
Skutt och hopp!
Scooby och Peggy; Nog är det värmerekord idag?
Vilken tjusig gutt! Man kan inte se sig mätt på honom........ en bild
till:
Vilken kennel har fött upp honom?
Scooby; Vad gräver Du efter mamma Molly?
Molly; Det brukar finnas lite maskar här som man kan rulla sig i!
Ska vi orka leka?
Scooby; Jodå, det orkar vi allt. Kom an syrran!
Jämfota hopp:
Men tänk vad en helg går fort när man har roligt. Så skulle Scooby
snart åka hem till Norge och vi tvingade skiljas från honom igen. Och
tro det, eller ej; även om Molly mest "skällde" på sin grabb, låg hon
i hallen och gnällde efter att han rest.
Mamma Pompecas' Love My Culture med sonen Sweetmollies' Count
Basie!
Så här såg Aga och Scooby ut förra gången vi skildes från varandra.
Och nog var det nära att matte tog till lipen även denna gång.
Och så här stor har Scooby blivit. En liten fin pojke har blivit en stor
och tjusig man. Vi saknar dig så och hoppas att Du snart kommer igen!
Och tack kära Aga för all den kärlek Du ger Scooby! Ingen valp kunde
fått det bättre!
Och så kom man hem till Norge igen. Släkten i all ära, men kompisen
Max är nog bra mycket lugnare.
Scooby; Borta bra, men hemma bäst!
Så var det dags att kalasa igen. 28 maj 2008 kom den här lilla damen till
världen:
Springeldens Sixth Sense, vår älskade lilla Kajsa!
Frukost på sängen ska man väl ha på sin födelsedag....
Kajsa; Mums, tjurmuskel..................
.....vi fick också!
Så fortsatte dagen med en liten bakelse. Det är fantastiskt vad
tjejerna på Fidos kan ordna till!
Kajsa; Hörde att brorsan fått glass, men det här var nog lika gott.
Att det är så mums att fylla fyra!
Och så några paket naturligtvis!
Kajsa; Titta vad jag fått!
Peggy; Och jag då!
Ja, den höll ju inte länge, undrar var pipen tagit vägen.....?
Det är bra roligt med sådana här kollektiva födelsedagar. Och tänk vad
matte kan hitta på! Hon drar sig då inte för att lägga ut pengar på
oss........ men så är vi ju ovärderliga också!
24 maj I goda vänners glada lag.............
..tillbringade vi helgen i Västerås. Den nya gästsängen på hotell Violen invigdes
och vi kan bara bekräfta; den var både skön och rymlig!
Här sover Peggy gott medan vi andra äter av mästerkocken Jonas' mat,
Hannas fantastiska desserter och dricker ett gott vin som får grabbarna att
bjuda upp till dans.
Här dansar Mumgas med matte, som aldrig tidigare behövt kröka rygg
för någon danskavaljer. Byron är på språng och avsikten är nog att
bjuda upp Kajsa.
Kajsa var inte så angelägen och när Byron blev för intresserad tog
hon skydd hos matte.
Kajsa; Mama, he's making eyes at me!
Mycket fest var det, men på fredagen packade Jonas och Hanna matsäck
och så gav vi oss ut på en vandring i trakten. Bra träning inför kommande
fjällsemester!
Det var en riktig trollskog vi gick i.
Hanna letar efter bajamajan och vi tar hand om Mumgas under
tiden.
I alla trollskogar finns det skogsrån och älvor!
....... och skogshuggare!
Kajsa; Lunchkexet var det bästa på hela vandringen! Förstår inte varför
man ska behöva gå så långt innan käket kommer fram! Kajsa vill
nog gärna vara med i subgruppen "vi som tycker att man kan kan
stanna för en kopp kaffe ibland". Nu är det dock så att den gruppen
är just en subgrupp och några nya medlemmar släpps inte in.
Byron och Mumgas; Men husse ska vi inte gå vidare nu när vi ätit
upp?
Kajsa och Molly; Vi vilar gärna en stund till i den här sköna mossan!
Matte som tänkte sig ytterligare ett kaffestopp och sparat sin bulle fick
ge upp då regnet kom. Här har Hanna klätt på sig till oigenkännlighet,
men vi vet.......
Fin utsikt från "toan"!
Väl hemkomna vankades det åter igen en fantastisk måltid. I väntan
på maten (det är det som är så fantastiskt med hotell Violen, man
behöver inget göra, bara sitta med ett glas vin och njuta) ställde
pojkarna upp som fotomodeller. Och de kan verkligen sin sak!
Se bara; tjusiga Mumgas!
Och se här; tjusiga Byron!
Lika som bär, men denna gång blev det väl rätt?
Så kom lördagen och det blev det tidig avfärd till Norberg för LC-prov.
Dokumentationen av loppen blev dock inget vidare. Det finns de
som tar jättefina foton av loppen, men matte lyckades inte bättre
än så här:
Byron i blått!
Vi sprang som vanligt för livet men med olika framgång. Molly, som
sprang med mamma Vilda, tjabblade bort trasan. Envisa och
outtröttliga gav de inte upp i första taget, men något andra lopp
blev det inte. Kajsa överraskade dock matte med att komma på
prispallen som nummer fem efter sin syster Müsli, som kom fyra.
En fantastisk prestation som överraskade matte helt. Och matte
är så stolt och lycklig över sin Kajsa som bara är så lycklig
över att få springa igen!
Det är så fantastiskt så vi tar en bild till:
Peggy, som sprang sitt första provlopp för licensen blev allt lite
avundsjuk på den fina rosetten och Kajsa, som inte är av den
skrytsamma sorten, blev lite förlägen när matte ville fotografera
henne med rosetten (för så gör alla andra whippetägare när de
fått fina priser!).
Men Kajsa, kan Du inte försöka se lite glad ut och visa dina innersta
känslor?
Såja, lite bättre även om rosetten kanske inte syns i sin helhet! Men
eftersom matte nu har en särskild mall med rubriken Rosetten slänger
vi väl in en närbild:
Fin, va?
Kanske vi redan i vaggan kunde ana att den här lilla tösen från
Springeldens skulle bli så duktig på att springa .........
Springeldens Sixth Sense, 6 veckor.
Slutligen vill vi tacka Hanna, Jonas, Mumgas och Byron för en alldeles
fantastisk helg! Nu ser vi fram mot att ha er här nästnästa helg så
vi får chansen till veder....återgäldning! För......
...oh, vad vi älskar varann.........
och vi kan bara bekräfta; den var både skön och rymlig!
Här sover Peggy gott medan vi andra äter av mästerkocken Jonas' mat,
Hannas fantastiska desserter och dricker ett gott vin som får grabbarna att
bjuda upp till dans.
Här dansar Mumgas med matte, som aldrig tidigare behövt kröka rygg
för någon danskavaljer. Byron är på språng och avsikten är nog att
bjuda upp Kajsa.
Kajsa var inte så angelägen och när Byron blev för intresserad tog
hon skydd hos matte.
Kajsa; Mama, he's making eyes at me!
Mycket fest var det, men på fredagen packade Jonas och Hanna matsäck
och så gav vi oss ut på en vandring i trakten. Bra träning inför kommande
fjällsemester!
Det var en riktig trollskog vi gick i.
Hanna letar efter bajamajan och vi tar hand om Mumgas under
tiden.
I alla trollskogar finns det skogsrån och älvor!
....... och skogshuggare!
Kajsa; Lunchkexet var det bästa på hela vandringen! Förstår inte varför
man ska behöva gå så långt innan käket kommer fram! Kajsa vill
nog gärna vara med i subgruppen "vi som tycker att man kan kan
stanna för en kopp kaffe ibland". Nu är det dock så att den gruppen
är just en subgrupp och några nya medlemmar släpps inte in.
Byron och Mumgas; Men husse ska vi inte gå vidare nu när vi ätit
upp?
Kajsa och Molly; Vi vilar gärna en stund till i den här sköna mossan!
Matte som tänkte sig ytterligare ett kaffestopp och sparat sin bulle fick
ge upp då regnet kom. Här har Hanna klätt på sig till oigenkännlighet,
men vi vet.......
Fin utsikt från "toan"!
Väl hemkomna vankades det åter igen en fantastisk måltid. I väntan
på maten (det är det som är så fantastiskt med hotell Violen, man
behöver inget göra, bara sitta med ett glas vin och njuta) ställde
pojkarna upp som fotomodeller. Och de kan verkligen sin sak!
Se bara; tjusiga Mumgas!
Och se här; tjusiga Byron!
Lika som bär, men denna gång blev det väl rätt?
Så kom lördagen och det blev det tidig avfärd till Norberg för LC-prov.
Dokumentationen av loppen blev dock inget vidare. Det finns de
som tar jättefina foton av loppen, men matte lyckades inte bättre
än så här:
Byron i blått!
Vi sprang som vanligt för livet men med olika framgång. Molly, som
sprang med mamma Vilda, tjabblade bort trasan. Envisa och
outtröttliga gav de inte upp i första taget, men något andra lopp
blev det inte. Kajsa överraskade dock matte med att komma på
prispallen som nummer fem efter sin syster Müsli, som kom fyra.
En fantastisk prestation som överraskade matte helt. Och matte
är så stolt och lycklig över sin Kajsa som bara är så lycklig
över att få springa igen!
Det är så fantastiskt så vi tar en bild till:
Peggy, som sprang sitt första provlopp för licensen blev allt lite
avundsjuk på den fina rosetten och Kajsa, som inte är av den
skrytsamma sorten, blev lite förlägen när matte ville fotografera
henne med rosetten (för så gör alla andra whippetägare när de
fått fina priser!).
Men Kajsa, kan Du inte försöka se lite glad ut och visa dina innersta
känslor?
Såja, lite bättre även om rosetten kanske inte syns i sin helhet! Men
eftersom matte nu har en särskild mall med rubriken Rosetten slänger
vi väl in en närbild:
Fin, va?
Kanske vi redan i vaggan kunde ana att den här lilla tösen från
Springeldens skulle bli så duktig på att springa .........
Springeldens Sixth Sense, 6 veckor.
Slutligen vill vi tacka Hanna, Jonas, Mumgas och Byron för en alldeles
fantastisk helg! Nu ser vi fram mot att ha er här nästnästa helg så
vi får chansen till veder....återgäldning! För......
...oh, vad vi älskar varann.........
Plötsligt så händer det!
...inte att man vinner på någon trisslott, men att man inser att man ändå fått högsta vinsten i form av en valp som genomgår en personlighetsförändring och utvecklas till en unghund som faktiskt då och då kan ta det lite lugnt. Äntligen kan matten få sitta och filosofera över livet en liten, liten stund utan att något händer runtomkring. Kärt barn har många namn, men frågan är om de epitet som Peggy givits under året varit av kategorin smeknamn. Monstret, hulliganen ......bara för att nämna några!
Se, så lugn och avslappnad jag är!
Mycket bus har jag hittat på och mycket trött har matte varit, men hon har
i alla fall inte behövt hämta mig i fyllecellen hos polisen! Det fick min bror
Milles matte göra efter en busstur som han genomfört alldeles på egen hand.
Så hamnade han i lokaltidningen också!
Här ser ni Mille tacka den snälla busschauffören som plockade upp honom,
tog med honom som fripassagerare till Borås och, efter avslutat skift,
lät honom åka i den egna bilen till polisstationen. Eddie tycker nog att
matte och husse borde reklamera en sådan hund!
Än så länge är det dock ingen som reklamerat Peggys bröder och
tur är väl det eftersom matte ofta säger att vi har en hund för mycket
i huset. Undrar vem det är som är en för mycket?
Peggy: Det är väl inte jag?
Molly och Kajsa; Det kan då absolut inte vara någon av oss!
Men om nu tre är en för mycket, vilka blir då för mycket när vi
plötsligt är fyra?
Ja, inte blir det Sture i alla fall, han märks knappt när han är här. Utom
på kvällskvisten förstås, då han är lite ledsen för att han inte får ligga
i sängen tillsammans med oss flickor! Som den feminist han är gillar
han inte den formen av könssegregation.
Men någon ordning måste det vara, säger matte. En sådan här snygg
kille.........
........måste få vila från brudarna någon stund på natten.
Det är i alla fall skönt att löptiden äntligen är över för oss alla tre så
att Sture kan vara hos oss när Birgitta är i väg på annat. Han hör ju
liksom till oss....
Bror och syster.
Och för att roa oss kom tunneln fram igen. Släpp fångarna loss,
det är vår!
Sture; Hm, den där minns jag från barndomen....vad roligt vi hade med
den när vi var fem vildbattingar!
Och visst har vi barnasinnet kvar...och visst; Peggy är inte alltid lugn,
lite bus måste man ha för sig.......sno toarullar t.ex., demolera dem och
sprida pappret runt i huset....
Va, var den inte till mig?
Och fortfarande är det kul att bli jagad av Kajsa.....
Peggy; Kom och ta om Du kan!
Peggy; Kom an bara, jag har den!
Kajsa; Jag skiter väl i den!
Så har vi varit och träffat en annan gren av släkten. Här är vi och hälsar
på Kajsas kusin Hanna.
Sofia, Sweetmollies Peggy Lee, Stina, Pompecas' Love My Culture,
Springeldens Sixth-Sense och Pompecas' Honey Runner. Alla är
vi släkt på något vis......
Godis på gång?
Visst syns det väl att vi är kusiner?
Och så blev det påsk....och då låg den här trevliga presenten i
brevlådan:
Från grannbarnen Gustav, Viktor och Lisa fick vi; vad tror ni?
Påskgodis!
Skönt med omtänksamma grannar.
Så har vi ju också varit i Linköping och hälsat på. Matte hade i
födelesedagspresent fått en "hundfri dag". Lite besvikna är vi över
att hon blev så glad för det!
Vad hon gjorde? Massage, IKEA-shopping och jazzkoncert. För oss
var det en dag fylld av separationer, tanterna åkte iväg, kom hem igen,
åt, och gav sig iväg igen. Tur att vi hade Peder som alltid ställer upp
med rådjurslever! Trots att Peggy terroriserade honom på kvällskvisten!
En liten utflykt fick dock även vi. Här ser ni oss i Gamla Linköping.
Se så lugna och fina vi är!
Hm......innan katten dök upp och hela Linköping förstod hur stark vår
jaktinstinkt är! Folk började titta över planken när vi tjöt och vrålade
och matte fick skämmas. Igen!
Annars tränar vi mest inför kommande LC-prov. Somliga tränar
hårdare än andra. Kajsa lyckades fixa till ett extra lopp när vi var i
Kode. Hon slog en knut på sig själv, kröp ur den s.k. rymningssäkra
selen och ut på fältet för tredje gången! Och så fick matte skämmas
igen! Några foton blev det inte, trots att matte alltid har kameran med
för att få fina springbilder på oss. Tur att det finns andra fotografer!
Ett stort tack till Cattis för de här fina bilderna på Molly!
Tally-Ho!
Foto: Catarina Tengroth
Foto: Catarina Tengroth
Foto: Catarina Tengroth
Här kommer hon; Pompecas' Love My Culture!
Foto: Catarina Tengroth
Så väntar nu nästa LC-prov. Nästa helg bär det av till Norberg och
har vi tur får även Kajsa springa, om matte kommit över det där med
det tredje loppet.........
Men först ser vi fram mot att hälsa på ponksen i Västerås och inviga
deras nya gästsäng!
Se, så lugn och avslappnad jag är!
Mycket bus har jag hittat på och mycket trött har matte varit, men hon har
i alla fall inte behövt hämta mig i fyllecellen hos polisen! Det fick min bror
Milles matte göra efter en busstur som han genomfört alldeles på egen hand.
Så hamnade han i lokaltidningen också!
Här ser ni Mille tacka den snälla busschauffören som plockade upp honom,
tog med honom som fripassagerare till Borås och, efter avslutat skift,
lät honom åka i den egna bilen till polisstationen. Eddie tycker nog att
matte och husse borde reklamera en sådan hund!
Än så länge är det dock ingen som reklamerat Peggys bröder och
tur är väl det eftersom matte ofta säger att vi har en hund för mycket
i huset. Undrar vem det är som är en för mycket?
Peggy: Det är väl inte jag?
Molly och Kajsa; Det kan då absolut inte vara någon av oss!
Men om nu tre är en för mycket, vilka blir då för mycket när vi
plötsligt är fyra?
Ja, inte blir det Sture i alla fall, han märks knappt när han är här. Utom
på kvällskvisten förstås, då han är lite ledsen för att han inte får ligga
i sängen tillsammans med oss flickor! Som den feminist han är gillar
han inte den formen av könssegregation.
Men någon ordning måste det vara, säger matte. En sådan här snygg
kille.........
........måste få vila från brudarna någon stund på natten.
Det är i alla fall skönt att löptiden äntligen är över för oss alla tre så
att Sture kan vara hos oss när Birgitta är i väg på annat. Han hör ju
liksom till oss....
Bror och syster.
Och för att roa oss kom tunneln fram igen. Släpp fångarna loss,
det är vår!
Sture; Hm, den där minns jag från barndomen....vad roligt vi hade med
den när vi var fem vildbattingar!
Och visst har vi barnasinnet kvar...och visst; Peggy är inte alltid lugn,
lite bus måste man ha för sig.......sno toarullar t.ex., demolera dem och
sprida pappret runt i huset....
Va, var den inte till mig?
Och fortfarande är det kul att bli jagad av Kajsa.....
Peggy; Kom och ta om Du kan!
Peggy; Kom an bara, jag har den!
Kajsa; Jag skiter väl i den!
Så har vi varit och träffat en annan gren av släkten. Här är vi och hälsar
på Kajsas kusin Hanna.
Sofia, Sweetmollies Peggy Lee, Stina, Pompecas' Love My Culture,
Springeldens Sixth-Sense och Pompecas' Honey Runner. Alla är
vi släkt på något vis......
Godis på gång?
Visst syns det väl att vi är kusiner?
Och så blev det påsk....och då låg den här trevliga presenten i
brevlådan:
Från grannbarnen Gustav, Viktor och Lisa fick vi; vad tror ni?
Påskgodis!
Skönt med omtänksamma grannar.
Så har vi ju också varit i Linköping och hälsat på. Matte hade i
födelesedagspresent fått en "hundfri dag". Lite besvikna är vi över
att hon blev så glad för det!
Vad hon gjorde? Massage, IKEA-shopping och jazzkoncert. För oss
var det en dag fylld av separationer, tanterna åkte iväg, kom hem igen,
åt, och gav sig iväg igen. Tur att vi hade Peder som alltid ställer upp
med rådjurslever! Trots att Peggy terroriserade honom på kvällskvisten!
En liten utflykt fick dock även vi. Här ser ni oss i Gamla Linköping.
Se så lugna och fina vi är!
Hm......innan katten dök upp och hela Linköping förstod hur stark vår
jaktinstinkt är! Folk började titta över planken när vi tjöt och vrålade
och matte fick skämmas. Igen!
Annars tränar vi mest inför kommande LC-prov. Somliga tränar
hårdare än andra. Kajsa lyckades fixa till ett extra lopp när vi var i
Kode. Hon slog en knut på sig själv, kröp ur den s.k. rymningssäkra
selen och ut på fältet för tredje gången! Och så fick matte skämmas
igen! Några foton blev det inte, trots att matte alltid har kameran med
för att få fina springbilder på oss. Tur att det finns andra fotografer!
Ett stort tack till Cattis för de här fina bilderna på Molly!
Tally-Ho!
Foto: Catarina Tengroth
Foto: Catarina Tengroth
Foto: Catarina Tengroth
Här kommer hon; Pompecas' Love My Culture!
Foto: Catarina Tengroth
Så väntar nu nästa LC-prov. Nästa helg bär det av till Norberg och
har vi tur får även Kajsa springa, om matte kommit över det där med
det tredje loppet.........
Men först ser vi fram mot att hälsa på ponksen i Västerås och inviga
deras nya gästsäng!
