Tre jazzgossar till salu!

Här är vi som känner oss flygfärdiga nu och gärna vill komma till dig som ger oss kärlek, trygghet och aktivitet och som vill ha en vän för livet:



Sweetmollies' Miles Davis.




Sweetmollies' Count Basie.




Sweetmollies' Dexter Gordon.

Ring vår matte Lenah skärstrand, 0521-14459 el. 073-83 65 385, och boka in
ett besök i vår valphage!


Påskutflykt till pappa Pigge!

På påskafton blev vi hembjudna till pappa Pigge. Fantastiskt att någon vill ta risken att bjuda hem hela Kennel Sweetmollies! Matte, som känt sig något isolerad under vår barndom tackade naturligtvis ja och så lastades vi in i bilen igen för att åka till Älvabo. Det gick riktigt bra, vi är ju bilvana nu, förutom en av oss förstås (vi säger som vanligt inte vem eftersom det kan vara dålig marknadsföring), som skrek i högan sky ända tills vi passerat Trollhättan. Väl framme fick vi träffa Pappa Pigge, Mandel, Japp och Tim. Och så brorsan Latte förstås! Så roligt vi hade och så trötta vi blev!



Här ser ni Pigge, Mandel, Lasse och Annelie. Annelie var förresten den av
de tvåbenta som hade mest koll på oss. Tack Annelie för bevakningen!




Så här gör vuxna när de bekantar sig med varandra. Tim verkade gilla
Kajsa och kärleken var nog ömsesidig även om hon vill verka svårfångad.
Så har hon ju av erfarenhet lärt sig vad kärlek kan kosta ...........



Här har kusinerna Mandel och Molly hittat något i gräset.



Vilka roliga leksaker brorsan har fått!




Som vi sprang i trädgården!



Mandel är faktiskt en riktigt bra barnvakt och lekfarbror!



Här ser ni Astrid tillsammans med mamma och pappa.




Pigge: Ska vi igen?    Molly: Nej, det ska vi inte! Vi kan väl bara vara
vänner?




Oj, vad vi sprang! Ja, vi sprang så öronen fladdrade!



Här kommer Pigge junior!



Molly och Kajsa skötte sig bra. De passade de små, men de passade
också på husets katter. Förlåt Tintin!



Mycket pinnar hittade vi, en gång hade Lena och Tjabo en
Forsythiabuske......det har de inte längre!



"Pappa, Du kan väl vänta på mig, så alla får se hur lika vi är!"



Ja, nog är de lika alltid, inte bara till utseendet, den lömska blicken
måste vara genetisk!



"Hur ser vi ut från det här hållet då?"




Wille wille också hälsa ordentligt på pappa.


Äntligen verkar det som om Pigge erkänt faderskapet och accepterat
att han blivit pappa. "Okej, jag kan ta dem på påsken, om Molly tar
alla andra dagar!"



Så skönt att tränga ihop sig i en liten korg. Molly, Peggy och Latte.



Så när solen gick ner över Älvabo vände vi hemåt igen. Tack Lena, Tjabo
och resten av släkten för en alldeles underbar dag med god mat och trevligt
och lättsamt umgänge!

Rättelse och altanröj!


Rätt ska vara rätt om de än är aldrig så lika! Och nu får jag verkligen skärpa mig så att det inte blir fel igen, för även om jag bott i Skåne ett år kan jag faktiskt skilja på Byron och Mumgas! Här kommer två grabbar man aldrig kan se sig mätt på!

Här är Byron!




Och här är Mumgas!



Se nu till att rensa fälten i Norge i helgen! Vi håller tummarna!

Så har det plötsligt blivit vår/sommar och vi får vara ute på altanen och röja varenda dag. Och gissa om vi röjer! Grannarna är alldeles förskräckta, de som inte är drabbade av speldjävulen och ropar; jag satsar 50 spänn på den grå!



För att bryta ett beteende (vad det var som var fel har vi inte förstått) kastade matte
ut den här konstiga saken. Först blev lite rädda........




......men modigast i gänget, Peggy, drog iväg med den.




En del blev lite skraja och flydde....Dexter flög iväg så långt att han hamnade
utanför bilden.




Undrar om det är skönt att vila i den gungsängen där mamma så
gärna ligger?




Här är det inte många tassar i backen! Vi flyger, vi flyger!




"Det där benet skulle jag gärna vilja", Wille jagar Pigge, trots att alla
fyra fått var sitt ben!




Dexter försöker äta upp de sista resterna av kartonghuset.




Peggy kommer och hjälper till. Mycket kartong blir det i magarna.




"Törs man sätta ner fötterna här? De verkar ju inte riktigt riktiga!"




Kajsa inte bara ser skräckslagen ut - hon är det också! Tack och lov
har hon nu börjat äta igen efter sin hungerstrejk. Gandhis icke-våldsmetoder
visade sig inte fungera i det här fallet. Småglina verkar inte försvinna ur huset........



Och en hel del våld är det............Raggarna reser sig och ibland låter
vi som katter i slagsmål.



"Vi lite mognare kvinnor får ty oss till varandra!"




"Men ibland blir man faktiskt lite trött." Pigge pustar ut för att snart
kunna ta nya tag.




Peggy vilar och tuggar plastmatta. Kartong och plast i kombination
kanske är bra för tarmarna.....




Och Molly funderar nog på vad hon har satt till världen. "Ska vi inte ta
in dem snart, så att vi får gå ut i skogen bara vi tre; matte, Kajsa och jag?"

Delad vårdnad...............

................. tyckte inte pappa Pigge att det skulle vara. Han ville inte ens erkänna faderskapet, så Molly får nog dra det inför domstol.
Hastigt och lustigt hamnade vi hos pappa i Älvabo. Farmor och farfar kom för att hämta Latte, men fick oss andra fyra på köpet! Det blev en riktigt trevlig utflykt! Först fick vi åka i Japps, Pigges och Mandels bur.



Och vilken gästvänlighet det var på pensionat Älvabo! Här fick vi en egen
utehage där vi kunde springa och leka i det underbara aprilvädret.




På natten hade vi ett eget hundrum och vi sov så gott hela natten till
sent på morgonen.



"Han är allt bra rolig vår farfar, han bara slängde sig ner och lät oss
klättra på honom!"






När matte sedan kom och hämtade oss fick hon bara fyra med sig hem
eftersom Latte nu skulle stanna i sitt nya hem och skapa ett nytt liv
tillsammans med Japp, Pigge och Mandel. Och så några katter också....


Matte säger att det känns lite tomt efter Charlie, men att vi andra fyra
fyller tomrummet med råge. Och så är ju tanken att några till av
oss ska lämna Hästängen framöver..............

Här kommer en översikt av de valpar som är till salu:




Wille, Sweetmollies' Count Basie. (till vänster)
Ett riktigt charmtroll. Han vet vad han vill och ser till att han får det.
Lite smörig, kanske........men det ska väl en valp vara?






Pigge Junior, Sweetmollies' Miles Davis.
En glad skit, ständigt viftandes på svansen. Kräver mycket uppmärksamhet
men är väldigt social och älskvärd. 







Dexter, Sweetmollies' Dexter Gordon.

Älskad av alla. Tuff och orädd, men samtidigt mjuk och kelig.

Om någon skulle falla för dessa tre gossar nås de på telefon 0521-14459.


Västeråsbesök!

Så kom äntligen Byron och Mumgas för att hälsa på sina kusinbarn. Först fick de bara kika in på oss genom altandörren, men senare på kvällen kunde de komma in och se oss på lite avstånd. Vilka fina farbröder!
Nu är det väl så att det är Byron på båda bilderna, men vad gör det? De är ju som tvillingar och det är ju bara lite vitt som skiljer dem åt.







Byron tittar in lite svartsjukt, när matte kelar med Dexter. Är de inte
som gjorda för varandra?



Och här är husse Jonas med Dexter. Är inte de också som gjorda för
varandra?



Mycket Dexter blev det denna lördag, men också mycket Charlie,
farmor kom och kramade sin blivande Latte.


Och så fick vi en massa nya leksaker av Hanna och Jonas! Tack snälla
för alla sköldpaddor, Frankrikebilder, vin och mikrougnsägg! Undrar
hur jag ska göra med ägget.........



Pigge Junior med sin sköldpadda.



Pigge och Charlie "Latte" smyger på varandra.



Vi hade en trevlig dag, både folk och fä. Synd bara att den gick
så fort och som Hanna brukar säga; synd att vi inte bor i Västerås!
Och synd att ni inte bor i Vänersborg!




Så börjar det närma sig avfärd för Sweetmollies' Charlie Parker, Latte.
Matte sydde ett täcke åt honom utifall att det skulle vara kallt i Älvabo.
Här ser ni hur hjälpsam han var, han trampade på symaskinstrampen så
maskinen gick igång och sydde fyra täcken till. Han är verkligen en
duktig och företagsam gosse!



Hopp och lek!

Ja, nu är vi inga små, rara, stillsamma bäbisar längre. Vi springer som "riktiga" whippar, vi jagar varandra, biter och river...........men trots det så är vi fortfarande lika älskvärda ur mattes perspektiv. Ibland blir hon lite arg, men för det mesta kan hon inte annat än skratta åt oss. Ingen bra uppfostringsmetod skulle vi tro.




Här t.ex. har vi snott mattes altanskor. Det är inte så mycket kvar av
dem nu, men det finns väl nya att köpa!?



"Snälla barn, så där gör man inte när man skakar mattor. Man går
utomhus först."




"Ha, jag fick skon!" En nöjd Peggy tuggar läder.




"Den här godisbollen förstår jag mig inte riktigt på", säger Peggy. "Jag
ska visa dig", säger mamma Molly, som är ett ess i grenen.



Så kom Lena och Tjabo på besök. Den här gången blev matte lite orolig
att de skulle ta en tjej istället. "Puss på dig Tjabo", säger Peggy.



Och här har Peggy tagit Kajsas favoritkossa. Undrar vad hon ska säga
när hon känner valplukt på den?




Pigge Junior har hittat mamma Mollys favorit, en sjöstjärna som ger ifrån sig
ett pipljud.



Kajsa ylar; "vad gör den där här på min dyna?" Mamma fållar in
Charlie.



"Undrar om man vågar hälsa ordentligt på den där tanten någon gång?"
Pigge Junior är lite avvaktande och Kajsa hoppar till.



"Oj då, bäst att spela lite Allan, den här mattan har jag inte sett förut."



"Men jag tror jag ska försöka med ytterligare ett närmande. Om
jag smyger lite, märker hon nog inget."



"Hm, han tror att jag inte ser honom, vilken dum valp som inte förstår
att jag har känsel också därbak."



"Hej du, ska Du stanna länge här i huset?".

Utan anmärkning...............12 April

.....har vi nu gått igenom "besiktningen". Vilken upplevelse! Först packade matte och farmor in oss i en bur och så fick vi för första gången åka bil. Det gick bra, ingen mådde illa och ingen kräktes. En av oss "pratade" lite högt, men vi säger inte vem. När vi kom fram till veterinären var vi ganska sömniga vilket resulterade i att vi skötte oss alldeles utomordentligt! Vi var alldeles tysta när vi fick spruta och chip. Så tänkte nog matte att hon skulle få lugn i huset när vi kom hem, men där bedrog hon sig! När vi vilat en kvart och konstaterat att vi var hemma igen körde vi igång det tunga artilleriet. Så har nu matte kommit till insikt om att det är ingen idé att försöka upprätthålla någon ordning. Vår taktik är att gapa och skrika allt vad vi kan.Till slut öppnar matte valphagen och säger uppgivet; "hopp och lek"! Och vet ni vad vi gör då? Jo, vi rusar ut i vardagsrummet och springer runt, runt - biter i vad vi hittar och gömmer oss där vi kan! Jätteskoj! Och om det händer någon "olycka" konstaterar matte att "med valp i huset får man inte räkna med att ha möblemanget intakt".  Nu är vi ju faktiskt 7 veckor och vi behöver lite mer "space". I allt detta kaos är det svårt för matte att hinna med att få upp kameran, men några bilder har hon allt fått till. Först några av det mer seriösa slaget. Marianne, pappa Pigges uppfödare, var här och hjälpte till. Tack snälla Marianne för ditt engagemang, din proffsiga uppställning och den vackra blomman!


Sweetmollies' Charlie Parker, 7 veckor.



Störst, "......." och  "......". Ja; störst i alla fall. Jag är till min natur
ganska lugn. Jag reflekterar, överväger strategier och planerar i detalj
innan jag skrider till verket. Men då ni!






Sweetmollies' Miles Davis, 7 veckor.

Jag är den som somnar sist och vaknar först.  Det sägs att jag är mest
lik pappa, både till utseende och personlighet. Här är det mycket
prat, men också mycket verkstad. En glad och intitiativrik
svansviftare.



Sweetmollies' Dexter Gordon, 7 veckor.


Underfundig, älskvärd och omtyckt av så många.



Sweetmollies' Count Basie, 7 veckor.


Smidig, charmig och mycket social. Ställer egentligen aldrig till med
något utan är bara glad och lycklig. 



Sweetmollies' Peggy Lee, 7 veckor.




Glad, livlig och intensiv - precis som mamma! Jag hoppar högt och
är intresserad av det mesta. De säger att matte kommer att få det
jobbigt med mig. Men jag blir nog också solstrålen i familjen.








Och att vi alla är sociala råder ingen tvekan om. Vi har så mycket besök
av både stora och små och vi blir, precis som Molly och Kajsa, jätteglada
när någon knackar på. Här är det Viktor och Lisa som vågat sig in i
valphagen. Denna gång hade Lisa håret i en svans, ett resultat av
erfarenhetsbaserat lärande.





"Aha, var det den där tjejen som var här i går och hade sånt härligt
tugghår?!"



Flickorna Lisa och Peggy pussas. Så bra att de är vänner, de ska ju
bli grannar framöver.


Två V:n; Viktor och Wille.



Matte fick tips av Marie att aktivera oss (som om det skulle behövas)
med ett kartonghus. Det är inte mycket kvar av det nu......



Pigge Junior tittar upp genom taket.



 
"Aha, väskan till nya kameran, undrar vad den kostade?". Peggy
undersöker prislappen. Konstaterade vi inte tidigare att nyfikenhet var en
av hennes, från mödernet, nedärvda egenskaper?



Charlie lyfter ena örat och funderar på; "När hon ropar Charlie, ska jag
komma då?"




Och så Dexter, som alltid lyssnar på sitt namn. En riktigt duktig pojke!
 


Ibland är det riktigt tuffa tag, särskilt mellan Charlie och Junior. Det
kallas visst dominanslekar......



Wille och Charlie.





Och på begäran; Dexter en gång till! Är han söt eller är han söt?


Fortfarande är vi alldeles galna i mammas mjölk, men tyvärr har vi bitit
henne så hårt att hon fick åka till veterinären. Molly Parton har nu
fått medicin och vi ska helst inte dia henne. Matte skulle försöka
skydda henne med någon slags "klänning" och det gick väl hyfsat
så länge hon var inomhus, men på promenaden blev nederdelen något
blöt. Det här med design är ju inte mattes grej riktigt.




Tro det eller ej, men ibland sover vi så här sött.


Så undrar ni kanske var Kajsa håller hus? För det mesta ligger hon nu
med huvudet bakom en kudde. Hon är trött på oss alla och saknar alla
vardagliga rutiner. Jättelycklig blev hon en dag när mattes kollega Kicki
med mamma och systerdotter kom hit och vaktade valparna medan vi
andra kunde åka ut till dagiset. Säkert är att hon längtar dit! Och tack
snälla, underbara Kicki! Vi hann ju inte ta något kort eftersom det blev
så bråttom till tåget, men ni kommer väl snart igen?

Avslutningsvis ett gammalt foto på Kajsa. Jag vill inte att i ska se hur
olycklig hon är nu. Men, se här kommer hon springande på skogsvägen,
4 månader gammal och ovetande om att hon skulle få så många
"småsyskon". Vad har vi ställt till med Kajsa?





Stand up and lay down! 3 april

......och nog blir det comedy alltid. Snart sex veckor och matte och
farmor skulle försöka att få oss att stå fint igen.




Sweetmollies' Charlie Parker, fem veckor och fem dagar gammal.





Sweetmollies' Dexter Gordon, fem veckor och fem dagar gammal. "Det
är visst inte helt professionellt att titta framåt så här som jag gör, men
jag vill gärna visa mitt vackra ansikte. Ser ni mig i Västerås?"




Sweetmollies' Miles Davis, fem veckor och fem dagar gammal.




Sweetmollies' Count Basie, fem veckor och fem dagar gammal.





Sweetmollies' Peggy Lee, fem veckor och fem dagar gammal.


Och så kom Gustav på besök. "Attack!"






"Aha, vi lyckades lägga ner honom!"

Vad händer därnere i köket? 1 April

Nu har matte monterat ned valplådan och vi har flyttat ner i köket för gott.
Vi tillbringar både dagar och nätter här och vi känner oss riktigt hemma.
Lite bekymmersamt är det för Kajsa som tycker att vi invaderat hennes
matplats. Om hon tillbringade mesta tiden där nere förut, är hon nu helst
på övervåningen. Om det inte kommer någon på besök förstås, då är hon
nyfiken och vill gärna vara med och se vad som händer. Dock med en
buffertzon.



"Vad gör de nu då?"

"Aha, barnens farmor är på besök igen. Alltid lika roligt när hon kommer,
men hon kunde ju ägna lite mer tid åt mig och inte bara hålla på och leta
kulor på pojkarna!"


Den här gången hade hon med sig lilla Tindra, som tyckte att man
kan ha hundleksaker till mycket, på mormors huvud till exempel.


"Puss på dig, farmor! Du kan väl inte stå emot mig?"
Pigge junior fjäskar lite extra och frågan är om tycket inte är
ömsesidigt......... undrar om det blir de två till slut...?



"Jag är inte bara charmig, jag är också stentuff!"




Och här ligger gråsossarna Charlie och Wille och myser.......




Undrar vad Dexter tänker på........ han är allt en liten filosof.


"Eftersom jag, Wille, varit lite lös i magen har jag fått vara utanför
valphagen en del. Matte har tyckt lite synd om mig och jag är inte så
dum att jag inte utnyttjar det...jag passar på att kolla vad som finns
utanför köket, det finns faktiskt en hel del roliga saker, här t.ex. Kajsas
älsklingskossa - den tar jag!"




Kajsa och Peggy försöker upprätta en kontakt, de ska ju faktiskt leva
tillsammans rätt många år framåt och behöver grundlägga en bra
relation.



Vi har blivit rätt bra på att smita ut utanför valphagen, när matte
går in smiter vi ut alla fem. Gissa om det tar ett tag innan hon hinner
samla ihop oss igen!
Här är Pigge junior på rymmen och ligger och gosar med mamma,
"bara mamma och jag".



Charlie har lagt på sig rätt så bra senaste veckan. Matte tycker att han
behöver lite motion, så han får komma ut och springa lite extra i hallen
fram och tillbaka.



"När man nu ändå är ute kanske man kunde passa på att bekanta sig
med den där andra tanten i huset."





"Ska man våga?" 



Undrar vem som är mest rädd?



"Men kyss till då!"


"Så byggs det om hela tiden här i huset. Nu har matte ställt till det så
att jag inte kommer in till barnen, hur ska jag nu göra?"



"Aha, man får hoppa upp och sedan ner".


"Ja mamma, här nere är vi". En liten Mozartkula sitter och väntar på att
mamma ska komma.




RSS 2.0