Genomgått eller genomlidit?
Nu är kursen i Lydnadsagility avslutad för Peggys del. Se ett sådant fint
diplom vi fick av Helen och Tina!
Ni ser väl att det står "väl genomförd" även om matte ibland har upplevt
att hon genomlidit den. Själv har jag bara haft roligt. Jag har träffat
en hel del kompisar som jag kunnat jaga och bita i låren. En liten
leonbergertik t.ex. Den gången jag sprang efter henne i tunnlarna fick
minsann matte motion! Hon pratade om träningsvärk dagen efter, men
det har inte jag känt av. Så har vi ju (o)roat en del andra kursdeltagare,
vilket man väl får sätta på pluskontot.
Eftersom vi vet att Tina och Helen nu hittat fram till vår blogg vill vi
härmed uttrycka vårt stora tack för en jätterolig kurs!
Så fick vi då äntligen besök av Kajsas bror Jansson. Han åkte tåg
ända från Linköping och fick byta tre gånger, men inte var han
trött för det inte! Han var upphetsad redan när han klev av på
perongen.
Jansson; Hej alla brudar, nu är jag här! Någon som vill leka?
Kajsa; Jag orkar inte, jag har nyss löpt!
Peggy; Ska vi stångas?
Jansson; Du doftar gott i nacken!
Peggy; Klart, vi fick ju bada i går bara för att Du skulle komma! Varför
vi nu skulle göra oss till för dig!?
Peggy; Är Du så feg att Du lägger dig ner?
Peggy; Du ska inte bry dig om ryktena som säger att jag alltid biter
andra i låren, jag kan faktiskt vara riktigt gosig emellanåt. Söta öron
Du har, Jansson!
Jansson; Aj, det kittlar!
Peggy; Men var det inte den kittlingen Du var ute efter?
Jansson; Kul tjej det här!
Jansson; Hjälp, hon attackerar!
Peggy; Så lätt det gick!
Peggy; Men att Du inte kan låta bli! Vi skulle ju leka!
Jansson; Nä, nu går jag och kollar vad syrran gör. Hm, vilar som
vanligt. Får man komma upp?
Jansson; Det gick visst. Med en viss distans förstås, vilken tjurkärring
hon har blivit min syster. Annat var det när vi var små. Då hade vi så
här roligt:
Här är vi på trappen hos vår gammelmatte Kicki, sex veckor var
vi då.
Nu var vi inte inne hela helgen om ni tror, på lördagen åkte vi
ut till vårt dagis för att Janssons matte skulle filma oss när
vi sprang ihop. Och det var minsann inte lätt! Jansson efter Kajsa,
Kajsa efter Peggy, Peggy efter bollen....... Och Molly stod i vanlig
ordning och väntade på att få gå på sniffpromenad.
Foto: Monica Tillberg
Foto: Monica Tillberg
Foto: Monica Tillberg
Molly; Ska vi inte gå snart?
Nåväl, det blev en riktigt bra film, och den kan ni se på Janssons
blogg; http://janssons.bloggagratis.se
Efter utevistelsen var det dags för lite mellis. Här är det utdelning
av oxöron:
Smaskens!
Men hur gick det här till?
Peggy; Oj, jag fick visst för två! Vilket ska jag ta och vems är det
andra?
Jansson; Lite trött blir man av alla tjejer, får jag sitta hos dig ett tag,
matte?
Efter en jobbig helg med väldoftande damer fick så Jansson åka
hem och bada. Som om vi skulle smutsat ner honom?
Nåväl, full rulle var det, men vi saknar dig allt, Jansson. Men nu
ses vi ju snart igen.......när det bär av till Falköping. Men då har
Du väl inte ögon för oss, bara seger i sikte.....!?
Och så har äntligen matte ( 17 grader!) begripit att det är dags att ta ut
dynorna. Så; täcken av och dynor ut!
11 mars Femårsjubileum!
Pompecas' Love My Culture. Tänk att Du har stått ut med mig
i fem år, Molly! Då, som idag, var det en solig marsdag.
Så här såg paret ut, fem år yngre. Bilden är knyckt
från Marie, hoppas det inte gör något?
Här sitter jag på golvet helt omedveten om den långa resa som snart
ska ta sin början. I hörnet ser ni min bror Jarvis.
Mamma Vilda tyckte nog att det var skönt att åtminstone en av valparna
lämnade hemmet. Här har hon, dagen till ära, satt på sig sitt allra
finaste halsband.
Här roar vi oss i grushögen. Jag, Molly, i syrenfärgat täcke, min syster
Shiba i lila och min bror Goofy i grönbrokigt.
Marie ville ta en ståbild på mig innan jag åkte, men hur lätt är det att
stå still när man förstår att något så livsavgörande är på gång!
Och så skulle vi samla ihop oss till en sista syskonbild. Verkar mamma
Vilda lite trött, eller?
Vilda: Skärp er nu ungar!
Och här står alla "mostrarna" och tar farväl av Molly. Mumma, Meide,
Mabelle, Mumin och Busan.
Efter fyra timmars resa kom jag så till mitt nya hem på Hästängegatan.
Jag var så duktig på hemresan och sov så gott som hela tiden.
Kaninen fick jag med mig och ni kanske inte tror det, men den hänger
med än!
Så läste jag dagens tidning en liten stund........
.......innan jag somnade i min nya korg, alldeles ensam utan syskonen.
När natten kom, låg jag naturligtvis inte ensam................
Ja tänk vad tiden går! Inte kunde jag då ana att jag, drygt ett år senare,
skulle få annat sällskap i korgen......
......... eller att jag fyra år senare skulle få ännu mer sällskap.....
Men matte, nu räcker det väl?
Tja, man vet ju aldrig......Peggy kanske vill ha egna ungar när hon
vuxit till sig....... Men det lär ju dröja!
6 mars Änglarna har landat........
Små, men inte helt osynliga!
Så här glad blev Peggy när hon äntligen fick träffa sin Marianne.
Vet inte om glädjen var ömsesidig...... Attack!
Det verkar inte så.
Peggy: Men jag älskar ju dig! Inte ska Du väl sitta här och läsa
tidning, vi skulle ju ha buskul!
Marianne; Jag älskar dig också, men vi kan väl ta det lite lugnt?
Såja, lugn och fin!
Det här är inte Peggy! Molly vet att man bör låta damerna läsa och
är fullt tillfreds med en liten smekning då och då.
Vart tog Peggy vägen, då?
Peggy; Hjälp, bäst att ta betäckning i korgen! Hon verkar bara vilja
gosa när jag tycker vi ska busa!
Catrine; Kan man få en puss?
Peggy: Tror inte det.......
.......men ok då. Puss på dig, Catrine!
De är inte bara änglar utan också fina handlers. Matte tyckte det var
så skönt att bara ha en av oss i koppel.
I vanliga fall brukar det vara en del att reda ut när vi kommer hem.
Och tänk att vi hade sådan tur med vädret. Vi gick en riktig långpromenad
och matte är lite orolig att änglarna inte hämtat sig ännu????? Och så
fick matte chansen att, med assistans av Catrine, fotografera oss lite
utomhus. Det är annars inte så lätt med tre töser och en kamera i
kombination med, vad som varit, halt underlag.
Kajsa: Är jag inte lite fotogenique i alla fall?
Och här kommer Kajsa i full fart!
Peggy: Jag flyger, jag flyger!
Och här är jakten i full gång. Springeldens Sixth-Sense ligger först,
trots bukfetman.
Sweetmollies Peggy Lee får allt träna upp sig lite.
Här har Kajsa hittat ett fynd.......
Peggy: Jag vill ha, jag vill ha!
Kajsa; Det kan Du glömma, jag hittade det först!
Oj, nu ropar visst matte.......
"Kossera, kossera kom........!"
Uppställning! Catrine ska ta ett familjefoto!
Nä, nu drar vi bort mot horisonten!
Molly; Gör ni det, jag stannar. Jag vill inte bli knuffad av någon av er,
särskilt inte Peggy!
Här kommer vi igen. Vi var bara borta och vände..... Har ni saknat
oss väldigt mycket?
Inte alls!
Lugn, mogen, värdig medelålders dam; Pompecas' Love My Culture.
Gruppfoto igen.
Vad kommer därborta? Ett gäng med lagottosar! Aldrig får man vara
ensam någonstans!
Man blir lite trött i vårsolen......
Kajsa; Får jag luta mitt huvud på din nacke, Molly?
Och så hade vi ju ettårsdagen. Tror ni jag fick några presenter eller?
Jag fick vänta hela dagen.....
Men så fick jag ett grisöra till slut i alla fall...
mmmmmm smaskens!
Molly fick ju naturligtvis också.......
Och Kajsa sprang som vanligt upp med sitt på övervåningen. Alltid
livrädd för att någon ska vilja ha just hennes...
Hon verkade ganska nöjd när hon kom ner......
Och så några paket.......
Molly; undrar vad Du har fått för något?
Kajsa; Det verkar vara en liten geting, den tar jag!
Och så väntar vi bara på våren! Man får nog utfärda fjollvarning på
matte, hon låter oss inte ligga ute eftersom vi kan kyla rumporna
av oss!
Men snart, snart plockar hon nog fram våra dynor....
Så var det dags för ettårsvaccinationen. Sture hade dessutom fått en
liten sten i tassen så han fick genomgå en smärre operation. Men tänk
vad Peggy var duktig hos veterinären, hon insåg allvaret när brorsan
låg sövd på operationsbordet och skötte sig alldeles utomordentligt!
Sture; Så trött jag känner mig. Ja minsann, nog var han trött när
vi kom hem, han orkade inte ens bry sig om att Molly och Kajsa
löper.......
En mycket trött, men väldigt, väldigt duktig pojke!
Så måste vi bara avsluta dagens blogg med att gratulera farmor Lena
på födelsedagen 6 mars! Ett stort grattis från hela kennel Sweetmollies!
Bara vi löpt färdigt så kommer vi med present!
