Kennel Sweetmollies

..........på sin födelsedag, när ska man då vara glad?



Igår sa matte i skarp ton till oss valpar att vi skulle få stå tillbaka
eftersom det var Kajsas födelsedag. Så idag går ordet till Kajsa, som
säkert har mycket inom sig som behöver komma ut.

Idag blir jag tre vårar och ingen vår tidigare har varit som denna. Nu
ska jag väl inte klaga för mycket då jag blev så uppmärksammad igår.
Kanske det blev en vändpunkt och man äntligen kan se ljuset i
den tunnel som matte talar så mycket om.

Det är alltså tre år sedan som matte, natten till den 28:e maj fick ett
SMS från Kicki där hon meddelade att sex flickor och tre pojkar kommit
till världen i Torpsbruk. Matte brukar säga att jag redan från början satte
mig på tvären eftersom jag satt som en propp för de andra åtta. Stackars
mamma Flinga fick vara med om en traumatisk upplevelse med en bilfärd
på 18 mil innan vi kunde förlösas. Så fick jag namnet Proppen till att börja
med. Det var först när matte och Molly kom och valde ut just mig som
jag fick namnet Kajsa, ja nu heter jag ju egentligen Springeldens Sixth-Sense
förstås, men det använder matte bara när hon är riktigt allvarlig.

Nåväl, igår betonade matte att hela dagen var min. Vi började med en barnfri
strandskatejakt med efterföljande promenad. Därefter åkte vi runt till ett flertal
hundaffärer för att hitta rätt present. Inte för att jag är kräsen men matte
hittar snart inget som vi inte redan har i fråga om leksaker.

Jag fick alla fyra paketen, men fick naturligtvis hjälp av de andra med
öppningen.



Undrar vad det kan vara i den här paketen?



Mycket tejp, undrar vem som slagit in det?



Jag tror jag ger upp, dessa förpackningar!



Jag kan inte hitta något, glömde Du att lägga i saken i paketet,
matte?



Okej då, jag försöker ett tag igen - jag ser något blått och runt här...




Aha, en boll! Och vad är det här då? Ett paket till.....




Åh, en ny kossa! Tack snälla matte! Den gamla är mig visserligen
fortfarande kär, men den luktar så mycket valp numer.



Lite trött blir man av allt ståhej kring födelsedagen och nu tycker jag det
räcker med det där tjatiga fotograferande som bara ger intryck
av att vi har det så mycket roligare än vad vi faktiskt har!

Men vi tröttnar aldrig! När Kajsa somnat var det fritt fram att leka
med alla nya grejer.



Se här; Pigge som för en gångs skull håller sig på mattan. "Gott
tuggben det här!"



"Åh, vilken rolig boll Kajsa fick, den tar jag!"



Peggy på språng. "Tycker ni det verkar skräpigt? Ja, så här har vi det
och det trivs vi med!"




"Nu ska jag testa den nya bollen...aha; den piper när man tar den!"




För det mesta tycker Kajsa att småglina är jobbiga, men ibland, mycket
korta stunder kan vi ha det lite mysigt tillsammans. Särskilt mysigt
hade vi en kväll när Pigge var hos farmor och Latte. Då hade vi
tjejkväll och allt var så lugnt och skönt. Hur farfarTjabo, som skulle passa
pojkarna, hade det har vi ännu inte hört något om. Men han förberedde
sig med två cigaretter, varav en låg kvar dagen därpå....så det kanske
inte var så farligt ändå.



"Och här ligger jag med de små bredvid mig. Lite smöriga är de allt
och vill gärna göra som jag gör!"

Så vill jag avslutningsvis gratulera alla mina kullsyskon, som samtliga
kan beskådas på Janssons blogg. Här en bild på brorsan och mig
vid sex veckors ålder.



Grattis, Jansson!


Och se här kommer jag springande! Är jag söt eller är jag söt?
Förstår ni att matte älskar mig?



Från matte till gammelmatte: Tack snälla Kicki för denna underbara
och mycket speciella tös!

...och vardagen tar vid. Mattes tjänstledighet är över, Peggy får följa med mamma och Kajsa till dagis och Pigge Junior får åka hem till pappa där farmor ställer upp som dagmatte. Valphagen är nedmonterad och vi försöker leva vad matte kallar "ett vanligt liv". Vi har mycket nytt att lära och kraven ökar på oss. Matte pratar om något hon kallar "rumsrenhet", det verkar handla om att vi efter att vi kissat och bajsat ska ut i trädgården. Hon nämnde visst något om att vi missupfattat det hela och att det var tvärtom det skulle gå till. Men det är inte lätt att förstå vad hon menar när hon far runt och jagar oss, enbent som hon är.
Nåväl, efter projektets avslut blir det evaluering. Vi kan konstatera att mamma Molly får MVG, hon har skött sig alldeles utomordentligt från början till slut och hon fortsätter att fostra oss även upp i tonåren. Dessutom har hon roligt tillsammans med oss och ganska ofta är det hon som startar en lek. Alla vi valpar får också MVG, de som flyttat sköter sig alldeles utomordentligt i sina nya hem och vi som bor kvar är bara så älskvärda.



MVG till min fantastiska Molly, som inte bara skött sina valpar exemplariskt
utan också stått ut med mattes återkommande "nervsammanbrott".
Du är helt underbar Molly och matte älskar dig så!




MVG till Kajsa, som stått ut med alla smågluttar och som också hjälpt
till att fostra dem. Du vet verkligen hur man sköter sig. Matte lovar;
det kommer bättre tider och snart ska vi börja simträningen igen! Och
vem vet, kanske det blir ett LC-lopp för dig i sommar.




Nu ska ni inte tro att vi lagt av vårt musicerande bara för att vi haft
några avhopp i orkestern. Här försöker mamma med taktpinnen att
få igång Miles Davis och Peggy Lee. Får vi be om ett solo, Pigge!?



Här ser ni oss; mamma och barn.




Kajsa och Peggy. "Nog kommer vi att bli "goa" vänner framöver, bara
hon kan lära sig hur man uppför sig."



Lill-Pigge: "Det är inte många stunder på dagen som jag är så här lugn
ska ni veta, jag ligger förresten och funderar på vad jag ska hitta på
för att få matte på fötter...kommer nog på något snart, hon är ganska
lättlurad."



"Se här t.ex., här flyger jag i luften medan mamma försöker lägga ner mig."




"Vad ser Du, mamma? Är det ett rådjur?"



Men vad är det här? Är det inte Latte (f.d. Charlie) som sitter där
kamoflerad på berget? Vad han har vuxit!




Gissa om de båda bröderna haft roligt i veckan! Berget hos Lena och
Tjabo är en favoritplats.



"Oj, nu är det viss någon som ropar på oss! Bäst att skynda!"



"Sista vackra dan i maj, farsan min och jag......" Nåja, inte den sista,
men en av dem i alla fall.



"Gissa om jag haft roligt i veckan! Visserligen har jag fått åka långt
och ensam i bilen efter att matte lämnat av tjejerna i Grästorp, men nu
tycker matte att jag blivit riktigt duktig på att åka bil. Sista dagen
skrek jag inte alls." Och därmed har alla nu förstått vem av oss som
trumpetat under bilresorna.



"Och så fick jag, Peggy, följa med mamma Molly och Kajsa till dagiset.
De har visserligen pratat om hur bra det var där, men det kan ju inte
beskrivas med ord detta paradis för hundar!"



Här ser ni en del av gänget på dagiset.



Här hälsar Peggy på Bamse. Stor men ofarlig. Kajsa övervakar det
hela.



När vi varit borta har det kommit flera nya valpar till dagiset. Här är
Carros Teka, en riktig glädjeflicka!



"Mamma och jag"!



En av dagarna var det några fler whippar där, här ser ni flickorna
från McTools.



"Och här kommer jag!" Peggy har varit riktigt duktig under sin
inskolningsvecka och hon känner sig redan som hemma i
"vinthundshagen".



Här kommer Tina med kaffe.




"Den där Micke gillar jag, här kommer jag att stortrivas."




"Skönt att ha mamma med vid inskolningen."



Här hälsar Peggy på McToolsflickorna. "Det är något med er som känns
vant och tryggt."



"Oj, är det redag dags att åka hem? Tänk vad dagarna går fort när
man har roligt! Jag kommer, matte! Vänta på mig!"

Och hemma har det, som sagts, blivit lite annorlunda. Valphagen är
nedmonterad och matte har fått tillbaka sitt gamla kök. Vi får sova
på övervåningen i samma rum som Molly och Kajsa. Peggy, som är
den mer självständiga av oss ligger i korgen bredvid men Pigge
föredrar mattes kudde. Och så har vi börjat med gemensamma
måltider. Visserligen verkar det som om tanterna får något annat
i sina skålar, men vår mat är kanske godare eftersom mamma Molly
alltid vill äta upp våra rester.



Och alla våra "förlorade" bröder växer och har det gott. Här är vår
gamle Wille, som numer är en norsk gutt med namnet Scooby-Doo.



Se, så vacker han är!



Så skönt att veta att han fått nya vänner i Oslo. Men oj, vilken stor
kompis!



Och goda ben finns också i Norge.



Och vilken fin fäll han har att sova på. Han njuter minsann som en
riktig prins!




Tack snälla Aga för fina bilder!

I morgon är det dags för vaccination och då får vi träffa gamle Dexter,
numer Sture, eftersom vi åker till veterinären tillsammans. Ska bli roligt
att se hur ha vuxit!

Slutligen en kontaktannons:

Vacker, ung man söker kontakt med matte/husse som kan ge mig
gränslös kärlek, mycket aktivitet och många skogspromenader. Jag
nyttjar varken sprit eller tobak, men äter gärna lite leverpastej då
och då. Jag är till min natur glad och social. Spelar trumpet och bus.
Har en stor portion humor, vilket jag hoppas att Du/Ni också har.
Om Du fångas av min charm; ring matte på 0521-14459 så arrangerar
hon ett möte.

Det känns tungt att vara ensam musiker i en duo bestående av bara
en trumpet och en solist. Sweetmollies' Miles Davis Basie, Pigge Junior, vill
därför gärna hitta ett lika trevligt hem som de andra i orkestern fått.

Pigges och Mollys förstfödde grabb, pappa upp i dagen, är således till salu.
För honom önskar vi gränslös kärlek, mycket trygghet, en hel del aktivitet
och långa och många skogspromenader!



Lill-Pigge, 4 veckor.




Lill-Pigge, 5 veckor.


Lill-Pigge, 7 veckor.



Lill-Pigge, 9 veckor.

Tvingas tyvärr meddela att Sweetmollies' jazzqvintett har gått skilda vägar. Orkestern består nu endast av Miles Davis på trumpet (och som han trumpetar den lille Junior!), solisten Peggy Lee, den jammande Springeldens Sixth-Sense och dirigenten Pompecas' Love My Culture. Det började med Dexter som drog till Lidköping där de tydligen har mycket aktiva jazzklubbar.



"Nu drar jag!"



"Mamma, var är Du? Ska Du inte komma ner och ta farväl? Jag åker
nu."



"Har Du sagt farväl till syskonen nu? Ni förstår så här är det; till slut
måste man skiljas och det är helt okej att gråta, se bara på matte!"



"Är det här min ryggsäck?"




"Och täcket ska jag väl också ha med?"



"Och här är min nya matte Birgitta Utter (eventuellt kommer jag att
kallas Sture Bäver, men det är inte säkert än). Matte säger att jag
inte kunde fått en bättre matte. Birgitta var här och bekantade sig med
mig en hel dag innan jag fick följa med först till Frändefors och sedan
hem till Lidköping. Väl framkommen har jag varit jätteduktig på att
kissa och bajsa utomhus, jag har sovit ordentligt och ätit redigt och
allt går så bra, så bra!"
Stort grattis till Birgitta som får en alldeles underbar filosof som vän
för livet!



......och så var vi bara tre kvar...och så den rosa grisen förstås, men
grisar räknar vi inte med, de kan ju inte spela något instrument!
Ett smått deprimerat gäng som saknar sin bror.

Och så blev det ännu värre dagen efter. Då skulle plötsligt Count Basie
dra till Oslo. Vi misstänker att han tröttnat på jazz och börjar spela i ett
rockband istället!



Wille: Hjälp, vad ska jag packa ner i ryggan? Jag vet inte vad jag måste ha
med? Jag ska ju utrikes! Vad finns det där i Norge tror Du?
Pigge: Jag hjälper dig, Du måste nog ha lite leksaker med, man vet ju aldrig,
de har visserligen barn dit Du kommer, men något eget måste Du ha!



Och så blev Wille en norsk gutt, här med matte Aga. Han kommer nog
att få ett lite "rockigare" namn framöver men i de första rapporterna
har han än så länge nämnts som Wille. Resan gick bra, han sov gott
hela natten och har även han sagt till när han varit nödig.
Så roligt Aga, att Du upptäckte mitt lilla charmtroll och tack för att Du
nu ger honom trygghet och kärlek i övermått!

Så finns det ingen återvändo, nu bär det av till Norge!




"Här är min nya familj; Aga, Axel, Joakim och Lars-Erik. Ni förstår väl
att jag får det bra?!"

På valborgsmässoafton kom Mona och Doros på besök. Mona har ju följt
valparna sedan de var riktiga "smågluttar" men för Doros var det första
gången. Men så roligt som han hade med Kajsa när hon var valp förstod
vi att han skulle gilla dem. Molly var vaksam som vanligt, morrade och
viftade på svansen samtidigt. Hur är det i schlagern "din mun säger nej,
men dina ögon ja"? Här säger munnen morr, men svansen ja!



"Oj, vad är det där fär miniwhippar? Törs man komma in?"



"Får man sniffa lite bäbis?"



"Hm, vart tar de vägen? Där bakom kommer jag inte in..."



"Alone again..............."



"Aha, den vägen kommer de......."



"Men det här var ju riktigt skojigt, jag skulle nog allt vilja ha en lillebror!
Och titta matte Caisa, vad duktig jag är på att både sköta och leka
med dem!"

Enligt rapporterna sov Doros djupt hela kvällen. Det tar på krafterna
att ha hand småbarn, det kan både Molly och Kajsa intyga.