Utan anmärkning...............12 April
.....har vi nu gått igenom "besiktningen". Vilken upplevelse! Först packade matte och farmor in oss i en bur och så fick vi för första gången åka bil. Det gick bra, ingen mådde illa och ingen kräktes. En av oss "pratade" lite högt, men vi säger inte vem. När vi kom fram till veterinären var vi ganska sömniga vilket resulterade i att vi skötte oss alldeles utomordentligt! Vi var alldeles tysta när vi fick spruta och chip. Så tänkte nog matte att hon skulle få lugn i huset när vi kom hem, men där bedrog hon sig! När vi vilat en kvart och konstaterat att vi var hemma igen körde vi igång det tunga artilleriet. Så har nu matte kommit till insikt om att det är ingen idé att försöka upprätthålla någon ordning. Vår taktik är att gapa och skrika allt vad vi kan.Till slut öppnar matte valphagen och säger uppgivet; "hopp och lek"! Och vet ni vad vi gör då? Jo, vi rusar ut i vardagsrummet och springer runt, runt - biter i vad vi hittar och gömmer oss där vi kan! Jätteskoj! Och om det händer någon "olycka" konstaterar matte att "med valp i huset får man inte räkna med att ha möblemanget intakt". Nu är vi ju faktiskt 7 veckor och vi behöver lite mer "space". I allt detta kaos är det svårt för matte att hinna med att få upp kameran, men några bilder har hon allt fått till. Först några av det mer seriösa slaget. Marianne, pappa Pigges uppfödare, var här och hjälpte till. Tack snälla Marianne för ditt engagemang, din proffsiga uppställning och den vackra blomman!
Sweetmollies' Charlie Parker, 7 veckor.
Störst, "......." och "......". Ja; störst i alla fall. Jag är till min natur
ganska lugn. Jag reflekterar, överväger strategier och planerar i detalj
innan jag skrider till verket. Men då ni!
Sweetmollies' Miles Davis, 7 veckor.
Jag är den som somnar sist och vaknar först. Det sägs att jag är mest
lik pappa, både till utseende och personlighet. Här är det mycket
prat, men också mycket verkstad. En glad och intitiativrik
svansviftare.
Sweetmollies' Dexter Gordon, 7 veckor.
Underfundig, älskvärd och omtyckt av så många.
Sweetmollies' Count Basie, 7 veckor.
Smidig, charmig och mycket social. Ställer egentligen aldrig till med
något utan är bara glad och lycklig.
Sweetmollies' Peggy Lee, 7 veckor.
Glad, livlig och intensiv - precis som mamma! Jag hoppar högt och
är intresserad av det mesta. De säger att matte kommer att få det
jobbigt med mig. Men jag blir nog också solstrålen i familjen.
Och att vi alla är sociala råder ingen tvekan om. Vi har så mycket besök
av både stora och små och vi blir, precis som Molly och Kajsa, jätteglada
när någon knackar på. Här är det Viktor och Lisa som vågat sig in i
valphagen. Denna gång hade Lisa håret i en svans, ett resultat av
erfarenhetsbaserat lärande.
"Aha, var det den där tjejen som var här i går och hade sånt härligt
tugghår?!"
Flickorna Lisa och Peggy pussas. Så bra att de är vänner, de ska ju
bli grannar framöver.
Två V:n; Viktor och Wille.
Matte fick tips av Marie att aktivera oss (som om det skulle behövas)
med ett kartonghus. Det är inte mycket kvar av det nu......
Pigge Junior tittar upp genom taket.
"Aha, väskan till nya kameran, undrar vad den kostade?". Peggy
undersöker prislappen. Konstaterade vi inte tidigare att nyfikenhet var en
av hennes, från mödernet, nedärvda egenskaper?
Charlie lyfter ena örat och funderar på; "När hon ropar Charlie, ska jag
komma då?"
Och så Dexter, som alltid lyssnar på sitt namn. En riktigt duktig pojke!
Ibland är det riktigt tuffa tag, särskilt mellan Charlie och Junior. Det
kallas visst dominanslekar......
Wille och Charlie.
Och på begäran; Dexter en gång till! Är han söt eller är han söt?
Fortfarande är vi alldeles galna i mammas mjölk, men tyvärr har vi bitit
henne så hårt att hon fick åka till veterinären. Molly Parton har nu
fått medicin och vi ska helst inte dia henne. Matte skulle försöka
skydda henne med någon slags "klänning" och det gick väl hyfsat
så länge hon var inomhus, men på promenaden blev nederdelen något
blöt. Det här med design är ju inte mattes grej riktigt.
Tro det eller ej, men ibland sover vi så här sött.
Så undrar ni kanske var Kajsa håller hus? För det mesta ligger hon nu
med huvudet bakom en kudde. Hon är så trött på oss alla och saknar alla
vardagliga rutiner. Jättelycklig blev hon en dag när mattes kollega Kicki
med mamma och systerdotter kom hit och vaktade valparna medan vi
andra kunde åka ut till dagiset. Säkert är att hon längtar dit! Och tack
snälla, underbara Kicki! Vi hann ju inte ta något kort eftersom det blev
så bråttom till tåget, men ni kommer väl snart igen?
Avslutningsvis ett gammalt foto på Kajsa. Jag vill inte att i ska se hur
olycklig hon är nu. Men, se här kommer hon springande på skogsvägen,
4 månader gammal och ovetande om att hon skulle få så många
"småsyskon". Vad har vi ställt till med Kajsa?
Sweetmollies' Charlie Parker, 7 veckor.
Störst, "......." och "......". Ja; störst i alla fall. Jag är till min natur
ganska lugn. Jag reflekterar, överväger strategier och planerar i detalj
innan jag skrider till verket. Men då ni!
Sweetmollies' Miles Davis, 7 veckor.
Jag är den som somnar sist och vaknar först. Det sägs att jag är mest
lik pappa, både till utseende och personlighet. Här är det mycket
prat, men också mycket verkstad. En glad och intitiativrik
svansviftare.
Sweetmollies' Dexter Gordon, 7 veckor.
Underfundig, älskvärd och omtyckt av så många.
Sweetmollies' Count Basie, 7 veckor.
Smidig, charmig och mycket social. Ställer egentligen aldrig till med
något utan är bara glad och lycklig.
Sweetmollies' Peggy Lee, 7 veckor.
Glad, livlig och intensiv - precis som mamma! Jag hoppar högt och
är intresserad av det mesta. De säger att matte kommer att få det
jobbigt med mig. Men jag blir nog också solstrålen i familjen.
Och att vi alla är sociala råder ingen tvekan om. Vi har så mycket besök
av både stora och små och vi blir, precis som Molly och Kajsa, jätteglada
när någon knackar på. Här är det Viktor och Lisa som vågat sig in i
valphagen. Denna gång hade Lisa håret i en svans, ett resultat av
erfarenhetsbaserat lärande.
"Aha, var det den där tjejen som var här i går och hade sånt härligt
tugghår?!"
Flickorna Lisa och Peggy pussas. Så bra att de är vänner, de ska ju
bli grannar framöver.
Två V:n; Viktor och Wille.
Matte fick tips av Marie att aktivera oss (som om det skulle behövas)
med ett kartonghus. Det är inte mycket kvar av det nu......
Pigge Junior tittar upp genom taket.
"Aha, väskan till nya kameran, undrar vad den kostade?". Peggy
undersöker prislappen. Konstaterade vi inte tidigare att nyfikenhet var en
av hennes, från mödernet, nedärvda egenskaper?
Charlie lyfter ena örat och funderar på; "När hon ropar Charlie, ska jag
komma då?"
Och så Dexter, som alltid lyssnar på sitt namn. En riktigt duktig pojke!
Ibland är det riktigt tuffa tag, särskilt mellan Charlie och Junior. Det
kallas visst dominanslekar......
Wille och Charlie.
Och på begäran; Dexter en gång till! Är han söt eller är han söt?
Fortfarande är vi alldeles galna i mammas mjölk, men tyvärr har vi bitit
henne så hårt att hon fick åka till veterinären. Molly Parton har nu
fått medicin och vi ska helst inte dia henne. Matte skulle försöka
skydda henne med någon slags "klänning" och det gick väl hyfsat
så länge hon var inomhus, men på promenaden blev nederdelen något
blöt. Det här med design är ju inte mattes grej riktigt.
Tro det eller ej, men ibland sover vi så här sött.
Så undrar ni kanske var Kajsa håller hus? För det mesta ligger hon nu
med huvudet bakom en kudde. Hon är så trött på oss alla och saknar alla
vardagliga rutiner. Jättelycklig blev hon en dag när mattes kollega Kicki
med mamma och systerdotter kom hit och vaktade valparna medan vi
andra kunde åka ut till dagiset. Säkert är att hon längtar dit! Och tack
snälla, underbara Kicki! Vi hann ju inte ta något kort eftersom det blev
så bråttom till tåget, men ni kommer väl snart igen?
Avslutningsvis ett gammalt foto på Kajsa. Jag vill inte att i ska se hur
olycklig hon är nu. Men, se här kommer hon springande på skogsvägen,
4 månader gammal och ovetande om att hon skulle få så många
"småsyskon". Vad har vi ställt till med Kajsa?
Stand up and lay down! 3 april
......och nog blir det comedy alltid. Snart sex veckor och matte och
farmor skulle försöka att få oss att stå fint igen.
Sweetmollies' Charlie Parker, fem veckor och fem dagar gammal.
Sweetmollies' Dexter Gordon, fem veckor och fem dagar gammal. "Det
är visst inte helt professionellt att titta framåt så här som jag gör, men
jag vill gärna visa mitt vackra ansikte. Ser ni mig i Västerås?"
Sweetmollies' Miles Davis, fem veckor och fem dagar gammal.
Sweetmollies' Count Basie, fem veckor och fem dagar gammal.
Sweetmollies' Peggy Lee, fem veckor och fem dagar gammal.
Och så kom Gustav på besök. "Attack!"
"Aha, vi lyckades lägga ner honom!"
farmor skulle försöka att få oss att stå fint igen.
Sweetmollies' Charlie Parker, fem veckor och fem dagar gammal.
Sweetmollies' Dexter Gordon, fem veckor och fem dagar gammal. "Det
är visst inte helt professionellt att titta framåt så här som jag gör, men
jag vill gärna visa mitt vackra ansikte. Ser ni mig i Västerås?"
Sweetmollies' Miles Davis, fem veckor och fem dagar gammal.
Sweetmollies' Count Basie, fem veckor och fem dagar gammal.
Sweetmollies' Peggy Lee, fem veckor och fem dagar gammal.
Och så kom Gustav på besök. "Attack!"
"Aha, vi lyckades lägga ner honom!"
Vad händer därnere i köket? 1 April
Nu har matte monterat ned valplådan och vi har flyttat ner i köket för gott.
Vi tillbringar både dagar och nätter här och vi känner oss riktigt hemma.
Lite bekymmersamt är det för Kajsa som tycker att vi invaderat hennes
matplats. Om hon tillbringade mesta tiden där nere förut, är hon nu helst
på övervåningen. Om det inte kommer någon på besök förstås, då är hon
nyfiken och vill gärna vara med och se vad som händer. Dock med en
buffertzon.
"Vad gör de nu då?"
"Aha, barnens farmor är på besök igen. Alltid lika roligt när hon kommer,
men hon kunde ju ägna lite mer tid åt mig och inte bara hålla på och leta
kulor på pojkarna!"
Den här gången hade hon med sig lilla Tindra, som tyckte att man
kan ha hundleksaker till mycket, på mormors huvud till exempel.
"Puss på dig, farmor! Du kan väl inte stå emot mig?"
Pigge junior fjäskar lite extra och frågan är om tycket inte är
ömsesidigt......... undrar om det blir de två till slut...?
"Jag är inte bara charmig, jag är också stentuff!"
Och här ligger gråsossarna Charlie och Wille och myser.......
Undrar vad Dexter tänker på........ han är allt en liten filosof.
"Eftersom jag, Wille, varit lite lös i magen har jag fått vara utanför
valphagen en del. Matte har tyckt lite synd om mig och jag är inte så
dum att jag inte utnyttjar det...jag passar på att kolla vad som finns
utanför köket, det finns faktiskt en hel del roliga saker, här t.ex. Kajsas
älsklingskossa - den tar jag!"
Kajsa och Peggy försöker upprätta en kontakt, de ska ju faktiskt leva
tillsammans rätt många år framåt och behöver grundlägga en bra
relation.
Vi har blivit rätt bra på att smita ut utanför valphagen, när matte
går in smiter vi ut alla fem. Gissa om det tar ett tag innan hon hinner
samla ihop oss igen!
Här är Pigge junior på rymmen och ligger och gosar med mamma,
"bara mamma och jag".
Charlie har lagt på sig rätt så bra senaste veckan. Matte tycker att han
behöver lite motion, så han får komma ut och springa lite extra i hallen
fram och tillbaka.
"När man nu ändå är ute kanske man kunde passa på att bekanta sig
med den där andra tanten i huset."
"Ska man våga?"
Undrar vem som är mest rädd?
"Men kyss till då!"
"Så byggs det om hela tiden här i huset. Nu har matte ställt till det så
att jag inte kommer in till barnen, hur ska jag nu göra?"
"Aha, man får hoppa upp och sedan ner".
"Ja mamma, här nere är vi". En liten Mozartkula sitter och väntar på att
mamma ska komma.
Vi tillbringar både dagar och nätter här och vi känner oss riktigt hemma.
Lite bekymmersamt är det för Kajsa som tycker att vi invaderat hennes
matplats. Om hon tillbringade mesta tiden där nere förut, är hon nu helst
på övervåningen. Om det inte kommer någon på besök förstås, då är hon
nyfiken och vill gärna vara med och se vad som händer. Dock med en
buffertzon.
"Vad gör de nu då?"
"Aha, barnens farmor är på besök igen. Alltid lika roligt när hon kommer,
men hon kunde ju ägna lite mer tid åt mig och inte bara hålla på och leta
kulor på pojkarna!"
Den här gången hade hon med sig lilla Tindra, som tyckte att man
kan ha hundleksaker till mycket, på mormors huvud till exempel.
"Puss på dig, farmor! Du kan väl inte stå emot mig?"
Pigge junior fjäskar lite extra och frågan är om tycket inte är
ömsesidigt......... undrar om det blir de två till slut...?
"Jag är inte bara charmig, jag är också stentuff!"
Och här ligger gråsossarna Charlie och Wille och myser.......
Undrar vad Dexter tänker på........ han är allt en liten filosof.
"Eftersom jag, Wille, varit lite lös i magen har jag fått vara utanför
valphagen en del. Matte har tyckt lite synd om mig och jag är inte så
dum att jag inte utnyttjar det...jag passar på att kolla vad som finns
utanför köket, det finns faktiskt en hel del roliga saker, här t.ex. Kajsas
älsklingskossa - den tar jag!"
Kajsa och Peggy försöker upprätta en kontakt, de ska ju faktiskt leva
tillsammans rätt många år framåt och behöver grundlägga en bra
relation.
Vi har blivit rätt bra på att smita ut utanför valphagen, när matte
går in smiter vi ut alla fem. Gissa om det tar ett tag innan hon hinner
samla ihop oss igen!
Här är Pigge junior på rymmen och ligger och gosar med mamma,
"bara mamma och jag".
Charlie har lagt på sig rätt så bra senaste veckan. Matte tycker att han
behöver lite motion, så han får komma ut och springa lite extra i hallen
fram och tillbaka.
"När man nu ändå är ute kanske man kunde passa på att bekanta sig
med den där andra tanten i huset."
"Ska man våga?"
Undrar vem som är mest rädd?
"Men kyss till då!"
"Så byggs det om hela tiden här i huset. Nu har matte ställt till det så
att jag inte kommer in till barnen, hur ska jag nu göra?"
"Aha, man får hoppa upp och sedan ner".
"Ja mamma, här nere är vi". En liten Mozartkula sitter och väntar på att
mamma ska komma.
Fem valpar och två vuxna tikar till salu! 27 mars
För bara några dagar sedan sa matte att hon aldrig ville sälja oss. Plötsligt är vi till salu allihop, inklusive Molly och Kajsa. Undrar vad vi har ställt till med? Det är ju bara friskt och sunt att man är lite busig i den här åldern, men kanske har vi överdrivit lite? Har man valpar måste man ju ligga steget före, inte steget efter buset! Kanske är matte lite trött på att behöva vara uppe på nätterna och bygga om och valpsäkra köket.......Nåväl, vi trivs väldigt bra i köket, här händer en hel del och så kommer det mycket människor och hälsar på oss och alla säger; vilka bedårande valpar! Undrar om matte verkligen inser det....att vi är bedårande alltså.
"Vad är det här för "tält" matte byggt åt oss? Undrar om vi kan busa med
syskonen lite, riva tält är ju alltid roligt när någon ligger och sover
där inne!"
Dexter och Peggy smyger på sina syskon.
"Kan man hjälpa till på något sätt?" Wille smyger fram.
"Jodå, prova på baksidan så tar jag itu med framsidan, jag ser att
de fortfarande sover och verkar inte ha märkt något. Gissa om de
kommer att bli rädda....!"
"Aha, jag har hittat en tråd...undrar vad som händer om jag drar i den?"
"Om vi hjälps åt går det lättare, jag drar här nere om Du drar där uppe!"
"Vad gör de där inne egentligen? Märker de inte hur roligt vi har det?"
"Men var det inte jag som skulle dra härifrån?"
Även de bästa team har interna konflikter.
Här har Dexter lagt ner Wille på golvet. "Hjälp jag kommer inte
upp!"
Lite roliga leksaker har kommit fram, men allra roligast är det nog att
dra i tidningspapper.......eller mattes raggsockar.
Här har Charlie hittat en grej att bita i. Ännu roligare är det dock att
bita i brorsan.
"Fy vad jobbiga de är, jag går upp och lägger mig." Kajsa är vid det
här laget något trött på småglina.
Nu är vi ju inte bara busiga, emellanåt sover vi gott i en bur i mindre
format; trångt, varmt och gosigt. Ibland tränger sig också mamma in
och ligger och kelar med oss.
"Tänk att vi får plats allihop, t.o.m. tjockisen Charlie, som vägde rätt
mycket mer än vi andra vid veckovägningen idag."
Nu är vi ju inte bara busiga och det där med att matte ville sälja oss
är väl inte helt sant. Inte än i alla fall..... möjligen om några veckor...
......och kanske inte alla.......och defintivt inte Molly och Kajsa!
Se bara här så rara vi är:
Peggy, inte till salu!
"Skönt, då kan jag slappna av, hoppas bara Kajsa kan acceptera mig".
Dexter, möjligen till salu. Syns jag ända upp på Åreskutan?
"Jag har hört att de har visst rätt gott vatten i Västerås...."
Pigge Junior och Charlie, eventuellt till salu! Puss farmor!
En liten godbit man inte kan få för mycket av....kanske Dumle?
Charlie funderar på om han ska attackera bollen.
Wille, skulle kunna bli till salu!
"Undrar verkligen om matte vill sälja mig......"
Precis som matte älskar Molly sina små, men lite tröttsamt börjar
det bli när det "hänger efter".
Om Du skulle var intresserad av någon av pojkarna, ring mig på
0521-14459! Säljes motvilligt men nödvändigt.
"Vad är det här för "tält" matte byggt åt oss? Undrar om vi kan busa med
syskonen lite, riva tält är ju alltid roligt när någon ligger och sover
där inne!"
Dexter och Peggy smyger på sina syskon.
"Kan man hjälpa till på något sätt?" Wille smyger fram.
"Jodå, prova på baksidan så tar jag itu med framsidan, jag ser att
de fortfarande sover och verkar inte ha märkt något. Gissa om de
kommer att bli rädda....!"
"Aha, jag har hittat en tråd...undrar vad som händer om jag drar i den?"
"Om vi hjälps åt går det lättare, jag drar här nere om Du drar där uppe!"
"Vad gör de där inne egentligen? Märker de inte hur roligt vi har det?"
"Men var det inte jag som skulle dra härifrån?"
Även de bästa team har interna konflikter.
Här har Dexter lagt ner Wille på golvet. "Hjälp jag kommer inte
upp!"
Lite roliga leksaker har kommit fram, men allra roligast är det nog att
dra i tidningspapper.......eller mattes raggsockar.
Här har Charlie hittat en grej att bita i. Ännu roligare är det dock att
bita i brorsan.
"Fy vad jobbiga de är, jag går upp och lägger mig." Kajsa är vid det
här laget något trött på småglina.
Nu är vi ju inte bara busiga, emellanåt sover vi gott i en bur i mindre
format; trångt, varmt och gosigt. Ibland tränger sig också mamma in
och ligger och kelar med oss.
"Tänk att vi får plats allihop, t.o.m. tjockisen Charlie, som vägde rätt
mycket mer än vi andra vid veckovägningen idag."
Nu är vi ju inte bara busiga och det där med att matte ville sälja oss
är väl inte helt sant. Inte än i alla fall..... möjligen om några veckor...
......och kanske inte alla.......och defintivt inte Molly och Kajsa!
Se bara här så rara vi är:
Peggy, inte till salu!
"Skönt, då kan jag slappna av, hoppas bara Kajsa kan acceptera mig".
Dexter, möjligen till salu. Syns jag ända upp på Åreskutan?
"Jag har hört att de har visst rätt gott vatten i Västerås...."
Pigge Junior och Charlie, eventuellt till salu! Puss farmor!
En liten godbit man inte kan få för mycket av....kanske Dumle?
Charlie funderar på om han ska attackera bollen.
Wille, skulle kunna bli till salu!
"Undrar verkligen om matte vill sälja mig......"
Precis som matte älskar Molly sina små, men lite tröttsamt börjar
det bli när det "hänger efter".
Om Du skulle var intresserad av någon av pojkarna, ring mig på
0521-14459! Säljes motvilligt men nödvändigt.
Stå fint..........ingen konst för oss! 23mars
Vi blir alltid så glada när någon kommer och hälsar på, men
måste vi alltid fotograferas då?
Den här gången lyckades vi i alla fall lite bättre, nu är vi ju faktiskt
4 veckor. Tack Anita för hjälpen!
Så här blev Charlie:
Jag kan både stå och sitta fint, se här;
Här står Wille;
Och här sitter Wille;
Och så var det Lill-Pigges tur;
"Ser ni mina snygga lår?"
Sitt fint, Pigge!
Okej då!
Och så var det Dexters tur;
"Det är mums med köttfärs, kan vara värt att både stå och sitta för".
"Ser ni mig i Västerås? Jag är redan så väluppfostrad att jag sitter
på kommando när någon lyfter fingret".
Och så sist...och minst Peggy Lee;
Mammas lilla flicka sitter fint;
"Men ska det vara så märkvärdigt att stå och sitta fint, det gör ju vi
dagligdags och det är ingen som uppmärksammar det". Molly och Kajsa
är så trötta på allt detta fotograferande.
Annars utvecklas vi enligt normen, nu äter vi mer och mer av s.k.
vanlig mat, vi börjar bli smått busiga och idag pratade matte om
att vi skulle få komma ner till köket och få se lite mer av
världen. Om hon nu kan sluta med det där bloggandet. Att föda upp
oss borde ju komma före dokumenterandet av själva uppfödningen!
Jag vet, men farmor ville så gärna se bilderna. Men okej, nu ska jag gå
ner och bygga upp en ny valphage åt er... och vem
vet; kanske vi kan plocka fram lite leksaker också
Änglar finns............20 mars
........men de är små, det är sällan de syns men då och då kan man
upptäcka dem, jag tror de bor i Linköping!
Tack mamma, Marianne och Catrine för att ni kom och hjälpte till
med passningen av de små!
Och tack för all hjälp i köket!
Synd bara Catrine, att Du var tvungen att sitta vid böckerna på
helgen! Men har man valt att studera till gymnasielärare så........
Lika bra att vänja sig.......inte ens tjänstledighet och semester är någon
garanti för ledighet, "frihet utan gränser".
Undrar nu bara om ni ska orka ta hand om mina tre flickor i framtiden,
vore konstigt om inte Corren då kunde ta in er under Dagens ros!
upptäcka dem, jag tror de bor i Linköping!
Tack mamma, Marianne och Catrine för att ni kom och hjälpte till
med passningen av de små!
Och tack för all hjälp i köket!
Synd bara Catrine, att Du var tvungen att sitta vid böckerna på
helgen! Men har man valt att studera till gymnasielärare så........
Lika bra att vänja sig.......inte ens tjänstledighet och semester är någon
garanti för ledighet, "frihet utan gränser".
Undrar nu bara om ni ska orka ta hand om mina tre flickor i framtiden,
vore konstigt om inte Corren då kunde ta in er under Dagens ros!
Oförlåtligt! 17 mars några minuter senare
Hur kunde jag glömma dagens bild på Kajsa? Nu är hon riktigt sur vill jag lova. Valpfotograferingen uppfyllde mig totalt, så vi fortsätter väl på samma tema.
Kajsa, Springeldens Sixth-Sense.
Och så mamma Molly, som inte heller kunde lära sig stå fint på bordet
när hon skulle fotograferas.
Pompeca's Love My Culture
Kajsa, Springeldens Sixth-Sense.
Och så mamma Molly, som inte heller kunde lära sig stå fint på bordet
när hon skulle fotograferas.
Pompeca's Love My Culture
Fotografering igen!!!!!! 17 mars
Så kom "farmor" och "barnavårdscentralen" ut för en kontroll av de små. Kicki hade ju inte varit här sedan valpningsnatten så hon var naturligtvis överväldigad av hur stora vi blivit och hur vackra vi faktiskt är. Hon var kanske inte lika imponerad av hur vi skötte oss vid fotograferingen, men vad kan man begära av en valp som precis lärt sig "stå lull"?
Först skulle vi plåtas en och en och tanken var att vi skulle stå fint på bordet som alla whippar gör på alla bloggar och alla hemsidor. Det hör liksom till whippet-världen. Så blev det nu inte, men vi blev väl ganska bra ändå, eller hur? Och varför ska man göra som alla andra i Whippet-klubben?
"Lill-Pigge", nu registrerad som Sweetmollies Miles Davis.
Peggy, registrerad som Sweetmollies Peggy Lee.
Men, Wille då! Nu får Du väl skärpa dig!
"Okej då, jag försöker väl". Sweetmollies Count Basie
"Nu kanske ni tror att det är jag Wille på en bild till, men si det är det
inte - det är min tvillingbror Charlie." Matte blev själv osäker på om
samma valp fotograferats två gånger. Framifrån är vi väldigt lika,
men Wille har en vit krage och jag, Charlie, har bara en liten, liten prick
i nacken.
"Sweetmollies Charlie Parker heter jag tydligen i några papper."
Och så Dexter, en liten bror som skulle passa mycket bra ihop med
ett par andra whippetponks som matte känner.
Sweetmollies Dexter Gordon.
Och så slutligen alla vi barn på Hästängen;
från vänster till höger:
Pigge - Dexter - Wille - Peggy - Charlie
Som ni ser har Dexter lite svårt att ta plats och fylla upp sin ruta som det
så populärt heter. Vi gör ett nytt försök;
"Men här syns jag väl lite bättre? Ser ni mig ända till Västerås?
Först skulle vi plåtas en och en och tanken var att vi skulle stå fint på bordet som alla whippar gör på alla bloggar och alla hemsidor. Det hör liksom till whippet-världen. Så blev det nu inte, men vi blev väl ganska bra ändå, eller hur? Och varför ska man göra som alla andra i Whippet-klubben?
"Lill-Pigge", nu registrerad som Sweetmollies Miles Davis.
Peggy, registrerad som Sweetmollies Peggy Lee.
Men, Wille då! Nu får Du väl skärpa dig!
"Okej då, jag försöker väl". Sweetmollies Count Basie
"Nu kanske ni tror att det är jag Wille på en bild till, men si det är det
inte - det är min tvillingbror Charlie." Matte blev själv osäker på om
samma valp fotograferats två gånger. Framifrån är vi väldigt lika,
men Wille har en vit krage och jag, Charlie, har bara en liten, liten prick
i nacken.
"Sweetmollies Charlie Parker heter jag tydligen i några papper."
Och så Dexter, en liten bror som skulle passa mycket bra ihop med
ett par andra whippetponks som matte känner.
Sweetmollies Dexter Gordon.
Och så slutligen alla vi barn på Hästängen;
från vänster till höger:
Pigge - Dexter - Wille - Peggy - Charlie
Som ni ser har Dexter lite svårt att ta plats och fylla upp sin ruta som det
så populärt heter. Vi gör ett nytt försök;
"Men här syns jag väl lite bättre? Ser ni mig ända till Västerås?
"Riktig mat" 15 mars
Så har vi nu fått börja äta lite käk med tuggmotstånd. Det känns bra att få använda gaddarna och mamma Molly tycker nog det är skönt att slippa våra bett emellanåt. Matte har fullt upp hela dagarna med att röra ihop köttfärsen och sedan passa på att ge oss maten den stund vi är vakna. Tyvärr lyckas hon inte alltid "tima" mattiderna, varje gång hon kommer in är det några av oss som sover. Så vi äter lite i skift, vilket gör att matte måste ha ordentlig koll på vilka av oss som ätit.
Här äter Lill-Pigge,......
här äter Charlie......
...och här äter Peggy.
"Oj då, jag sov visst över maten idag". Wille har somnat hos mamma.
"Jag får väl äta hos mamma istället, skönt att slippa trängas för en gångs
skull".
"Och vad får barnen för gott käk?", undrar Molly och Kajsa som får ta
ansvar för disken efteråt. Ett hedersuppdrag så gott som något.
Här äter Lill-Pigge,......
här äter Charlie......
...och här äter Peggy.
"Oj då, jag sov visst över maten idag". Wille har somnat hos mamma.
"Jag får väl äta hos mamma istället, skönt att slippa trängas för en gångs
skull".
"Och vad får barnen för gott käk?", undrar Molly och Kajsa som får ta
ansvar för disken efteråt. Ett hedersuppdrag så gott som något.
Vägning och avmaskning.................14 mars
Vi har nu blivit tre veckor och då var det tydligen dags för vägning igen. Och så fick vi smaka på något som inte alls var gott, det var visst något medel för att vi inte skulle få mask. Vi förstår inte varför eftersom matte hela tiden bedyrar att vi är så vackra just för att några av oss har mask. Nåväl; efteråt fick vi slicka i oss något som faktiskt var riktigt, riktigt aptitligt; nötfärs med äggula och lite rapsolja. Det var smaskens och det vill vi gärna ha någon mer gång. Man börjar ju bli lite trött på mjölk till frukost, lunch och middag och så mjölk till mellanmål och dessert. Inte det att vi klagar på mammas mjölk, men lite variation skulle det väl kunna vara?
Nu väger vi så mycket att det bara är Peggy som får rum i den lilla vågskålen.
Skönt att vila lite efter allt ståhej med vägning och avmaskning,
nu pratade visst matte om kloklippning också....
Lill-Pigge sover så sött, så sött....
"Vad är det Du ger dem, matte?" Molly ser allt lite beklämd ut när hon
blir utkonkurrerad av lite nötfärs på en finger.
" Ni doftar gott barn - vad har ni ätit?"
"Det säger vi inte mamma, men lite godare än din mjölk var det allt".
"Jaha, ...och vad får de nu då?" "Bara för att jag lagt på mig lite nu
och sympatiserat med Molly när hon varit dräktig ska jag väl inte
behöva äta smalmat, lite tröstegodis kan man ju faktiskt behöva som
läget är för mig nu".
Men ska vi inte kunna få se en lite gladare Kajsa idag? Ska se om vi kan
hitta något i bildarkivet......
Men se här.... lite långt håll, innan matte skaffat systemkamera
med objektiv......men visst ser Du glad ut, vännen!
Så vi väntar vi nu med spänning på att få höra att mamma Vilda fått
småttingar också.
Och så kom kusin Ellen.........
...med sambo Kennet och hälsade på i helgen. Det blev ännu mer
fotografering eftersom båda två är proffs på det här med systemkameror.
Matte har inte riktigt fått kläm på det här med objektivet och poängen med
att ha ett sådant.
Puss på dig, Ellen! Charlie är så kramsjuk att Ellen nästan ser lite
generad ut.
"Skönt med lite avlastning", tycker Molly.
"Ser ni mig?" undrar Charlie.
Här är vi allihop i Ellens knä, lite trång är det, men finns det hjärterum
så finns det valprum.
Wille,Lill-Pigge och Charlie.
Ellen och Wille.
Ellen och Dexter.
Det går allt åt två när man ska samla ihop hela gänget. Kennet
kommer till undsättning.
Såja, nu verkar det lugnt.
Vilken trevlig helg vi hade, skönt att höra att ni kom hem ordentligt trots att
ni tog genvägen över spårvagnsspåret i Göteborg! Kom snart igen!
fotografering eftersom båda två är proffs på det här med systemkameror.
Matte har inte riktigt fått kläm på det här med objektivet och poängen med
att ha ett sådant.
Puss på dig, Ellen! Charlie är så kramsjuk att Ellen nästan ser lite
generad ut.
"Skönt med lite avlastning", tycker Molly.
"Ser ni mig?" undrar Charlie.
Här är vi allihop i Ellens knä, lite trång är det, men finns det hjärterum
så finns det valprum.
Wille,Lill-Pigge och Charlie.
Ellen och Wille.
Ellen och Dexter.
Det går allt åt två när man ska samla ihop hela gänget. Kennet
kommer till undsättning.
Såja, nu verkar det lugnt.
Vilken trevlig helg vi hade, skönt att höra att ni kom hem ordentligt trots att
ni tog genvägen över spårvagnsspåret i Göteborg! Kom snart igen!
4-årsjubileum 11 mars
Idag, 11 mars, är det fyra år sedan matte hämtade mig, Molly, på Märsön. Det var en vacker vårvinterdag och matte känner fortfarande glädjen i hjärtat när hon åker uppför backen till Marie och Pompeca's. Inte kunde vi då ana att vi, fyra år senare, skulle ha fem egna valpar.
Här ser ni de båda "ullorna" i ett försök att samla ihop mig och mina syskon. Ser ni mig i det syrenfärgade täcket? Matte brukar ta fram det och säga; "Tänk att Du fått rum i det här!". Kanske kan Peggy ärva det nu.
Här har jag just fått lunch före jag skulle ge mig iväg på den långa bilresan till mitt nya hem på Hästängen. Min bror Jarvis, som ni kan se svansen på, fick vänta några dagar till innan han fick lämna barndomshemmet-
Så här fint åkte jag i bilen innan matte tvingades köpa ny, större bil.
Och här ligger jag nu med mina egna pojkar. Var Peggy är?
Är man ensam flicka, måste man ha lite egen kvalitetstid. Här ligger
mamma och jag, Peggy, och gosar för oss själva en bit ifrån "grabbhörnan".
Och så här fördriver vi en stor del av mattes tjänstledighet, vi bara ligger
och beundrar och beundrar och konstaterar att det kan bara inte finnas finare valpar
i hela världen än just Mollys och Pigges.
Eller vad sägs om de här två praktexemplaren?
Count Basie, Wille, och Miles Davis, Lill-Pigge.
Eller den här?
Dexter Gordon.
Eller den här?
Peggy Lee.
Nog är det bra tröttsamt med fotografering, "jag tror jag går och lägger
mig" säger Charlie.
Men matte, kan Du inte sluta nu? Jag vet att de är världens underbaraste,
men går Du inte lite till överdrift nu? Bara för att Du har ny kamera.....
Bara en bild till:
Peggy och Pigge.
Och så en till....................
Och så bara en till.....
Och vad har vi nu glömt? Oförlåtligt, men vi höll på att glömma dagens
bild på vår lilla solstråle........
"Det börjar bli lite tjatigt nu........så fantastiska kan ju inte ens några
småglin vara".
"Filtar kan man inte få för många av..........
.......när man har småbarn eller valpar". Så tänkte Alfons mamma Emmie när hon föreslog presenter till oss. Tack Mona, Emmie och Juni för de fina filtarna! Här ligger vi och myser och om ni tittar riktigt ordentligt ser ni att vi faktiskt också ser er!
Här ligger vi pojkar på pojkfilten; Charlie, Wille, Dexter och Lill-Pigge.
Och här ligger Peggy ............ Inget roligt att var ensam tjej!
Skönt att mamma kom till min filt.
Och här ligger jag, Kajsa, på en helt annan filt vid ett helt annat tillfälle.
Men vad gör det......bara man får vara med. Undrar förresten vart den bollen
tog vägen?
Här ligger vi pojkar på pojkfilten; Charlie, Wille, Dexter och Lill-Pigge.
Och här ligger Peggy ............ Inget roligt att var ensam tjej!
Skönt att mamma kom till min filt.
Och här ligger jag, Kajsa, på en helt annan filt vid ett helt annat tillfälle.
Men vad gör det......bara man får vara med. Undrar förresten vart den bollen
tog vägen?
Vad vi gör?
Nu har det gått två veckor sedan matte förstod att vi faktiskt var på gång och när vi passerar tolvslaget fyller vi två veckor. Ni undrar kanske vad vi gör om dagarna?Vi sover och äter och sover och äter.......
Det mamma tar in omvandlas till mjölk i ett evigt kretslopp. Så har vi
också börjat bajsa på egen hand (eller snarare med egen rump), vilket stressar
mamma oerhört, så fort hon ätit klart måste hon tvätta oss... och så
går det runt igen.......
Dexter äter.....
.......och Lill-Pigge äter.....
.......och Wille och Peggy äter,.....
...och Charlie äter.....
"Man blir så trött så man måste vädra magen lite".
Och när vi inte äter, så sover vi.
Här sover Wille;
Och här sover Lill-Pigge hos mamma;
Skönt att sova hos mamma och få lite egen kvalitetstid, tycker Peggy.
"Men jag sover inte!"
"Jag orkar snart inte se dem längre...."
"Undrar hur länge man ska behöva stå här utanför och
bara glo, är det verkligen ingen som vill komma ut
och kela med mig?"
Kajsa börjar bli något uttråkad, men snart ska det
väl börja hända saker. Idag kan en liten ljusglimt skönjas
i ögonvrån på Wille och häromdagen kunde matte konstatera
att pojkarnas snoppar vuxit, det var inte navelbråck som
hon först trodde........... men är man novis i branschen så
är man!
Det mamma tar in omvandlas till mjölk i ett evigt kretslopp. Så har vi
också börjat bajsa på egen hand (eller snarare med egen rump), vilket stressar
mamma oerhört, så fort hon ätit klart måste hon tvätta oss... och så
går det runt igen.......
Dexter äter.....
.......och Lill-Pigge äter.....
.......och Wille och Peggy äter,.....
...och Charlie äter.....
"Man blir så trött så man måste vädra magen lite".
Och när vi inte äter, så sover vi.
Här sover Wille;
Och här sover Lill-Pigge hos mamma;
Skönt att sova hos mamma och få lite egen kvalitetstid, tycker Peggy.
"Men jag sover inte!"
"Jag orkar snart inte se dem längre...."
"Undrar hur länge man ska behöva stå här utanför och
bara glo, är det verkligen ingen som vill komma ut
och kela med mig?"
Kajsa börjar bli något uttråkad, men snart ska det
väl börja hända saker. Idag kan en liten ljusglimt skönjas
i ögonvrån på Wille och häromdagen kunde matte konstatera
att pojkarnas snoppar vuxit, det var inte navelbråck som
hon först trodde........... men är man novis i branschen så
är man!
Presentationsrunda 28 februari
Idag har vi förgyllt Mollys och mattes tillvaro i en hel vecka. Kajsa tycker nog inte att man tala om guld i sammanhanget, men det är en annan femma. Hon kommer snart att upptäcka vilka trevliga individer vi är! Idag har vi blivit vägda och namngivna. Vikten ska vi inte tala om i offentlighetens ljus, det blir så mycket snack, men det börjar nog bli dags för en liten presentationsrunda.
Här är jag som kom först. Kallas för Lill-Pigge bara för att jag är så lik min pappa. Pappa heter ju egentligen Rhapsody In Rock och matte tyckte att det passade med en jazzmusiker som blev invald i Rock and Roll Hall of Fame. Det blev trumpetaren Miles Davis år 2006. Mitt kennelnamn kommer att bli Sweetmollies Miles Davis.
Tycker ni inte att jag ger skäl för mitt namn? Vänta bara tills jag vaknar!
Dexter här! Eftersom jag förra veckan var lite långsmalare än de andra tyckte matte det passade att namnge mig efter en jazzlegend på 198cm, "Long Tall Dexter" alltså. Gordon i efternamn. Sweetmollies Dexter Gordon.
Charlie var namnet. Parker i efternamn och Sweetmollies i förnamn.
Här är jag som var sist ut. Man tar det lite piano....precis som Count Basie. Nu hette ju han egentligen William James, så kalla mig gärna Wille.
Jaha, då har vi på trumpet: Lill-Pigge, på sax: Dexter och Charlie, vid pianot: Wille ......... men vem ska sjunga då?
Ja men det ska ju jag; Peggy!
"Soft and Cool" - inte sant? Sweetmollies Peggy Lee. Is that all there is?
Ja, that's all, men vi har ytterligare 12 jazzlegender på listan, få se i framtiden....?
Men hur blir det med mig idag då? Okej, vi slänger väl in en bild på Kajsa också.
Du är ju rätt bra på att jamma!
Och mamma får försöka hålla i taktpinnen. Vilken orkester; Sweetmollies
jazz band!
Applåder tack!
Här är jag som kom först. Kallas för Lill-Pigge bara för att jag är så lik min pappa. Pappa heter ju egentligen Rhapsody In Rock och matte tyckte att det passade med en jazzmusiker som blev invald i Rock and Roll Hall of Fame. Det blev trumpetaren Miles Davis år 2006. Mitt kennelnamn kommer att bli Sweetmollies Miles Davis.
Tycker ni inte att jag ger skäl för mitt namn? Vänta bara tills jag vaknar!
Dexter här! Eftersom jag förra veckan var lite långsmalare än de andra tyckte matte det passade att namnge mig efter en jazzlegend på 198cm, "Long Tall Dexter" alltså. Gordon i efternamn. Sweetmollies Dexter Gordon.
Charlie var namnet. Parker i efternamn och Sweetmollies i förnamn.
Här är jag som var sist ut. Man tar det lite piano....precis som Count Basie. Nu hette ju han egentligen William James, så kalla mig gärna Wille.
Jaha, då har vi på trumpet: Lill-Pigge, på sax: Dexter och Charlie, vid pianot: Wille ......... men vem ska sjunga då?
Ja men det ska ju jag; Peggy!
"Soft and Cool" - inte sant? Sweetmollies Peggy Lee. Is that all there is?
Ja, that's all, men vi har ytterligare 12 jazzlegender på listan, få se i framtiden....?
Men hur blir det med mig idag då? Okej, vi slänger väl in en bild på Kajsa också.
Du är ju rätt bra på att jamma!
Och mamma får försöka hålla i taktpinnen. Vilken orkester; Sweetmollies
jazz band!
Applåder tack!
Kontaktuppgifter
Om Du är intresserad av en hanvalp ur denna kull hör av dig till:
Lenah Skärstrand
0521-14459
073-83 65 385
[email protected]
Valparna finns i Vänersborg.
Lenah Skärstrand
0521-14459
073-83 65 385
[email protected]
Valparna finns i Vänersborg.
På den sjätte dagen......
...börjar nog mamma bli lite trött på oss och vårt ständiga ätande. Man
måste ju ha lite mat själv också. Och mat på sängen är inte dumt, undrar
hur den avvänjningen ska gå till?
När börjar simträningen? Kanske blir det konstsim för min del....
Skönt med en egen vrå, tycker Lill-Pigge som börjar bli riktigt
självständig.
Lite deppigt att man har förlorat sin kompis, tycker Kajsa. Ska det alltid
vara så här nu? Man får promenera ensam, man får äta ensam och Molly
bara blänger!
Hoppas att de växer till sig snart så man kan ha lite roligt med dem. Så
här roligt hade min bror Janson och jag det när vi var små. Har Du
hittat hit förresten, Janson?
Och alla mår vi bra!
Vi äter och växer och matte säger att det syns för varje gång hon
tittar upp. Och mamma Molly är så stolt, så stolt. När mattes
brorsdotter Elin kom på besök hade hon så brått att visa oss. Hon
var bara nere och hälsade henne välkommen och sprang genast uppför
trappan till oss "Kom med Elin, så får Du se vad jag har!"
Men var har mamma tagit vägen?
Hon letar nog efter oss!
Lite trött blir man......
Men, vem är det här då? Jamen det är ju jag, Kajsa, när jag var valp.
Tur att man får vara med lite i alla fall!
Nu har Peggy Lee och hennes fyra bröder kommit!
Vi föddes 21 februari och först ut var "Lill-Pigge" som kom 02.15. Sedan
kom två grabbar till och matte började undra om hela "projektet" var
förgäves.
Men så kom äntligen Peggy Lee kl. 04.15, en kopia av sin mor. Hjärtat
i nacken var dock ersatt med en liten rosett. Ser ni mig näst längst till
vänster?
Och så kom jag som var sist ut, kl. 05.40. Matte ska väl i vanlig ordning
väga sig ihop med oss alla...få se vem som gått upp och vem som
gått ned...?
Farmor och barnmorskan gav sig iväg 07.30 och
då hade de varit här ett halvt dygn. Men tänk vad de ställt upp på oss!
Matte hade nog ringt Blå stjärnan redan vid två-snåret om hon varit ensam,
så tack snälla, underbara Kicki och Lena!
Dag 55 efter vår första date.....
........... är jag så här rund, jag har gått upp tre kilo och matte har gått ned ett. Undrar om det är normalt? Nu är det så att somliga är lite avundsjuka på att jag är i fokus hela tiden, så okej då; hon får väl vara med här på bloggen också.
Molly
........och här kommer jag - ser ni mig?
undrar Kajsa
Ja, här står man vid kylskåpsdörren, men ingen förstår
oss........
Är det inte lite väl mycket "snack" om Mollys mage - ska det vara något; att vara så fet!!!
Molly
........och här kommer jag - ser ni mig?
undrar Kajsa
Ja, här står man vid kylskåpsdörren, men ingen förstår
oss........
Är det inte lite väl mycket "snack" om Mollys mage - ska det vara något; att vara så fet!!!
